Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egna hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
733
Egna hem
734
bruk på förut ej odlad, jord. — I
Väst-Europas industriländer har
man sökt råda bot för det
industriella arbetets skadeverkningar
på folkmaterialet genom att
skapa s. k.
arbetarsmå-b r u k, vilka skulle möjliggöra
för arbetarfamiljerna att bo i
sunda, lantliga omgivningar och
därjämte genom egen odling
bereda sig ett tillskott av
livsförnödenheter. Detta är
grundtanken i rörelsen för small
hold-ings and allotments [smål
båo’ldings ænd olå’ttmonts]
(”småbruk och jordlotter”) i England,
vilken vidare karaktäriseras
därav att jordlotterna äro mycket
små samt merendels utlämnas
blott på arrende. I Belgien har
man — tack vare ett rikt
utvecklat järnvägsnät och ett mycket
förmånligt system med
arbetar-biljetter — bäst löst problemet
att låta industriarbetaren arbeta
i staden men bo på landet.
Något liknande har förekommit i
vissa industriområden i v.
Tyskland, men eljest fick den tyska
småbruksrörelsen före
världskriget sin prägel genom den i
rikets östra provinser av
preussiska staten i förtyskningssyfte
framdrivna
räntegårds-kolonisationen, så kallad
enär brukaren hade rätt att
besitta jorden allenast mot
erläggande av viss årlig ränta. De
Bostadsegnahem (3 rum och kök) i
Huddinge.
Bostadsegnahem (2 rum och kök) i
Huddinge.
revolutionära rörelserna efter
världskrigets avslutande
framkallade emellertid i Tyskland,
liksom i övriga stater i
Central-och Öst-Europa, betydande
förändringar på jordlagstiftningens
område, huvudsakligen med syfte
att genom (ev. tvångsvis
genomförd) uppdelning av större
jordagods befrämja tillgodoseendet av
den obesuttna lantbefolkningens
behov av jordbruks jord och
tomtmark (1919 års tyska
rikskolo-nisationslag). Även Finlands
jordpolitik har under de senaste
åren präglats av liknande
grundsatser, men landet har redan
tidigare företett en livlig
små-bruksnybildning, främjad av en
särskild kolonisationsstyrelse,
liksom man i friköpning av
de många torpen funnit ett
gott medel att sörja för
landsbygdens talrika beroende
befolkningselement. 1922 genomfördes,
i syfte att fästa de obesuttna
vid jorden, lagen om anskaffande
av jord för kolonisationsändamål
(den s. k. lex Kallio), enligt
vilken obemedlade finländska
medborgare efter prövning av lokala
kolonisationsnämnder kunna
tilldelas odlingslägenheter,
tillräckliga för en jordbrukarfamiljs
uppehälle, eller ock
bostadslägenheter å orter, erbjudande andra
utkomstmöjligheter. För koloni-
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
