Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egina - Egirin, Akmit - Egmont, Lamoral - d’Egmont, Jeanne - Egna hem
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
731
Egirin—Egna hem
732
Eginatemplets ena gavel. Rekonstruktion av Furtwängler.
na, vilka förvaras i glyptoteket i
Alünchen. Den nuv.
uppställningen och rekonstruktionen,
verkställd av Thorvaldsen, är
genomgående felaktig.
Egiri’n, A k m i t, grönsvart
mineral av titanhaltigt
natrium-järnsilikat.
E’gmont, L a m o r a 1, greve
av E., furste av G a v r e, f. 1522,
d. 1568, nederländsk fältherre
och politiker. E., som i kriget
mot fransmännen hemfört en
lysande seger vid Gravelines 1558,
blev f. å. av Filip II utnämnd till
ståthållare över Artois och
Flandern. Jämte Vilhelm av Oranien
och greve Horn blev E. ledare för
oppositionen mot Filip II :s
reaktionära centralisationspolitik i
Nederländerna. Trots sin
katolska tro motsatte sig E.
förföljelserna mot protestanterna. En
resa till Spanien 1565 för att
framlägga den nederländska
adelsoppositionens krav ledde
icke till resultat, och efter sin
återkomst blev E. gripen av Alba
och jämte Horn avrättad i
Bryssel. Han blev härigenom den
nederländska frihetsrörelsens
martyr. I Goethes klassiska
sorgespel Egmont framstår han
ohistoriskt idealiserad.
d’Egmont [dägmå’ij],
Jeanne, f. 1740, d. 1773, dotter
till marskalk Richelieu, gift 1755
med greve d’E. Hon var en av de
ledande damerna i det senare
1700-t:s litterära Parisliv;
hennes salong var samlingsplats för
litterära storheter som Voltaire
och Rousseau och för politiska
oppositionsmän. Gustav III knöt
vid sitt besök i Paris 1771 en
varm vänskap med henne; deras
brevväxling innehåller viktiga
dokument, särskilt rörande
stats-välvningen 1772.
Egna hem. Egnahemsfrågan
innefattar åtgärder för
åstadkommande av egna bostadslägenheter
åt arbetare och därmed
jämställda mindre bemedlade. I städer,
industriorter och dylika
tättbebyggda samhällen utgöres det
egna hemmet i regel av ett litet
bostadshus med trädgårdstäppa.
Egnahemsidén utgör här en del
av bostadsfrågan (se d. o.). På
landsbygden däremot förenas
bo-stadep merendels med så stor
jordareal, att därå kan födas
åtminstone ett större kreatur (ko
eller häst). Bostadslägenheten
förvandlas då till en
jordbruks-lägenhet, och ägarens strävan går
merendels ut på att utvidga
denna till den storlek, att jordbruket
ger fullt arbete och uppehälle åt
honom och hans familj. I denna
bemärkelse utgör
egnahemsfrågan ett led i jordfrågan (se d. o.)
och har i detta samband gjorts
till föremål för ingripande och
åtgärder från det allmännas sida.
Man sammanfattar ofta dessa
åtgärder under beteckningen inre
kolonisation, vilken
benämning dock rätteligen bör
inskränkas till sådana fall, då det är
fråga om nyupptagning av
jord
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
