Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Egypten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
763
Egypten
764
ett uppror inom armén. I denna
hade infödda egypter så
småningom erhållit befälsställning
men endast undantagsvis högre
poster. Missnöjet bland de infödda
officerarna tog sig 1880 uttryck
i ett uppror under ledning av
Arabi pasja. Khediven tvangs
till vissa eftergifter, och Arabi
blev inom kort krigsminister.
Rörelsen fick nu en mot
européerna riktad karaktär. Ett
folkupplopp i Alexandria juni 1882,
varvid 50 européer dödades,
föranledde stormakterna att
inskrida. En brittisk flotta
bombarderade Alexandrias fort, och
sedan fransmännen avböjt att
deltaga, företogo engelsmännen
ett fälttåg, som slutade med en
seger vid Tall al-Kabir, 13 sep t.
1882, och landets ockupation. —
E. under brittisk
styrelse (1882—1922). E. kom
fortfarande att stå under
khe-divens välde, ehuru detta endast
var nominellt. Den verklige
härskaren blev brittiska regeringens
representant. Denna post
bekläddes 1884—1907 av lord Cromer
(se d. o.). Om det också i början
knappast var engelsmännens
avsikt att sätta sig fast i E.,
fördröjdes av olika anledningar
ockupationens upphävande. Stora
svårigheter reste sig emellertid
omedelbart. Ett uppror i Sudan
under ledning av den s. k. mahdin
hotade hela s. delen av den
egyptiska staten (se Sudan), och
inom E. rådde fullständig anarki.
Sudan måste till en början
utrymmas. Då ledaren härför,
general Gordon, vid sitt fåfänga
försvar av Khartum stupade,
uppstod i England en stark
stämning för att taga hämnd för hans
död, vilket i hög grad stärkte
intresset för den egyptiska
besittningen. Så småningom åter-
vanns också Sudan, som genom
en överenskommelse 1899
ställdes under gemensam
brittiskegyptisk styrelse. E:s förvaltning
omorganiserades, dess kredit
återställdes, allmänna arbeten,
järnvägsbyggnader och
bevattningsanläggningar (jfr
Assu-an) bidrogo till nytt välstånd.
Ett svagt försök till en
parlamentarisk regim gjordes genom
inrättande av ett lagstiftande
råd. Tewfik efterträddes av sin
son Abbas Hilmi (1892—
1914), som förde en anti-brittisk
politik. Snart började också en
nationalistisk rörelse göra sig
gällande, som krävde
ockupationens upphörande. Från 1907
växte kravet på en
konstitutionell regim, framfört med särskild
styrka av det ungegyptiska
partiet. Cromers efterträdare, sir
Eldon Gorst utvidgade
lagstiftande rådets maktbefogenheter.
Lord Kitchener, som 1911
efterträdde Gorst, utbyggde
självstyrelsen genom att tillsätta en
lagstiftande församling. —
Turkiets inträde i världskriget gav
anledning till ytterligare
stärkande av britternas ställning i
landet. Belägringstillstånd
proklamerades, E. förklarades för
brittiskt protektorat, Abbas
Hilmi avsattes och till hans
efterträdare utsågs hans farbror
Hussein Kemal (1914—17),
som fick titeln sultan. Efter
dennes död blev Ahmed Fuad
(1917—), khediven Ismails
sjätte son, hans efterträdare. E.
hade under kriget tagits till bas
för de brittiska operationerna
mot Gallipolihalvön 1915. Febr.
1915 och aug. 1916 avvisades
Djemal pasjas från Palestina
över Sinaihalvön ansatta försök
att avbryta de brittiska
förbindelserna genom Suezkanalen. E.
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
