- Project Runeberg -  Bonniers konversationslexikon / III. Dalou-Finland /
813-814

(1922-1929)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ekströmer ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

813

Ekströmer—Ekvationsdelning

814

Sommarmorgon vid Seine. Målning av
Per Ekström.

överste, chef för Vasa skyddskår,
tjänstgjorde vid persiska
gendar-meriet 1911—15, gick under
världskriget i turkisk krigstjänst.
Deltog med utmärkelse i finska
inbördeskriget 1918 på den vita
sidan och befordrades därvid till
major, gick sedan i estnisk och
litauisk tjänst och lyckades
genom ett djärvt angrepp erövra
Karva från bolsjevikerna (1919).

Ekströmer, Karl Johan,
f. 1793, d. 1860, militärläkare,
kirurg, professor vid Karolinska
institutet 1836, generaldirektör
över hospitalen och de civila
lasaretten 1837, organisatör av vårt
s j ukhus väsende.

Ektode’rm (av grek. e’ktos,
utanför, och de’rma, hud), se
Fosterutveckling. — E
k-t o d e r m a’ 1, härstammande
från E. — E k t o p a r a s i’ t, se

Parasit. — Ektotro’fisk,
se M y k o r r h i z a.

Ektro’pion (av grek,
ektre’-pein, vända bort), framvällande
av en slemhinna utanför dess
naturliga område, i synnerhet ögats
bindhinna och slemhinnan i
livmoderhalsen. Behandling
operativ. — Motsatsen, e n t r o’p i o n,
inåtstjälpning av slemhinna,
förekommer endast på ögat och
medför stark retning av hornhinnan
genom de mot densamma riktade
ögonhåren. Operation nödvändig.

Ekume’nisk (grek,
oikumeni-ko’s, av oikei’n, bebo), som rör
den bebodda världen,
allmänne-lig; gällande för hela
kristenheten.

Ekvatio’n (av lat. aequa’re,
göra lika). En E. utsäger, att
två matematiska uttryck äro
lika. Sålunda är 19 -|- 6 = 25 en
aritmetisk E. I regel innehåller
E. bekanta och obekanta
storheter, de förra angivna med siffror
eller med alfabetets första
bokstäver, de senare med alfabetets
sista bokstäver. Ex. ax — b. Att
beräkna de obekantas värden, E: s
rötter, kallas att lösa E. Då
flera obekanta förekomma,
erfordras för rötternas bestämning
ett ekvationssystem med
lika många E. som obekanta. Jfr
Diofantiska
ekvationer. — En E. av formen
aoxn+ aYxn— i + . . . + an—i x +
+ an — 0

är av n: te graden och har n
rötter. Jfr Algebra. — E. för
en kroklinje 1. yta är en E., som
satisfieras av linjens, resp, ytans
koordinater. I det 3-dimensionella
rummet har ytan en, linjen två
E. — Ekvationsteori’, den
gren av matematiken, som
handlar om ekvationer.

Ekvationsdelning, se Cell
sp. 1122.

Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Dec 9 16:19:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/bonkon/3/0415.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free