Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektricitet ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
851
Elektricitetsatomer—Elektricitetsmaskiner
852
Fig. 1, Friktionsmaskin.
uppfattas som en kula med
mycket liten radie), blir därför
elektronernas antal per ytenhet
störst i själva spetsen. Ju tätare
elektronerna ligga, dess större är
den kraft, med vilken de stötas
från varandra. Denna kraft kan
t. o. m. bli så stor, att den kan
övervinna den omgivande,
oledande luftens motstånd mot
elektronernas spridning. Elektroner
strömma då ut från spetsen och
över på luftpartiklarna, som
själva bli laddade och stötas bort
från spetsen. Den luftström, som
därvid uppstår, kallas
elektrisk vind. Sättes en laddad
kropp i ledande förbindelse med
jorden, spridas elektronerna över
en mycket stor yta; man säger
då att E. letts ned i jorden.
Se Luftelektricitet, P
iezo-elektricitet, Termoelektricitet, Induktion,
Influens och Potential.
Elektricitetsato’mer, se
Elektroner.
Elektricitetsmaskiner,
apparater för framställning av statisk
elektricitet. E. äro av två slag:
friktions- och
influensmaskiner. En enkel
friktionsmaskin är avbildad å fig. 1.
Sättes glasskivan Ä i rotation,
laddas den med positiv elektricitet
genom gnidning mot två
läder-kuddar, det s. k. rivtyget R.
På rivtyget är en metallkula
K fästad. R och K bliva
negativt laddade. Glasskivans
laddning upptages av två
metallringar H, på insidan försedda
med fina metalltaggar, och föres
till metallkulan C, den s. k. k o
n-duktorn. C och R äro fastsatta
på glasstavar och alltså
isolerade. En stor, positiv
elektrici-tetsmängd erhålles i
konduk-torn, om rivtyget sättes i ledande
förbindelse med jorden. —
Influensmaskinerna äro mera
effektiva. En mycket använd typ
.är Wimshurstmaskinen
(fig. 2). Den består av två
intill varandra fastsatta och i
motsatta riktningar vridbara
glasskivor. På utsidorna av dessa
finnas ett antal smala
beläggningar av stanniol. Om en av
dessa beläggningar laddas med
elektricitet och skivorna därefter
Fig. 2. Wimshurstmaskin.
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
