Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektricitetsmängd ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
853
Elektricitetsmängd—Elektriska installationer
854
sättas i rörelse, uppstår genom
influens mellan de båda sidornas
stanniolbeläggningar en allt
större elektricitetsmängd, som
upptages av metallkammar och
upplagras i tvenne laddflaskor.
Mellan laddflaskornas metallarmar
bildas en följd av elektriska
gnistor. Genom vissa förändringar,
bl. a. genom att man ersatt de
båda glasskivorna med flera
ebo-nitskivor, ha maskiner erhållits,
som förmå giva en
högspännings-ström, tillräckligt stark att t. ex.
användas till Röntgenrör. Jfr
E 1 e k t r o f o r.
Elektricitetsmängd, se
Elektricitet och Elektriska
måttsenheter.
Elektricitetsmätare, se E 1 e
k-t riska mätinstrument.
Elektricitetsverk, gängse
benämning på elektrisk
kraftstation (se d. o.) för
distribution inom ett tätt bebyggt
område, t. ex. en stad, 1. ett
fabriksområde. Oftast innefattar
benämningen även tillhörande
distributionsnät och är att fatta mindre
som en teknisk än som en
ekonomisk enhet, ingående i en
kommuns affärsdrivande verk. Själva
stationen förlädes förr gärna
centralt för att
distributionskostnaderna skulle kunna hållas låga,
och byggnadernas arkitektoniska
utformning blev därvid ofta
föremål för arkitekternas intresse.
Sedan man numera funnit, att det
är billigare att transportera
elektrisk kraft än bränsle, förläggas
vanligen även ångdrivna E. i
utkanten av den ort, de betjäna;
dock finnas i större städer
vanligen utom central - (huvud-)
stationen ett antal centralt
belägna understationer, i
vilka strömmen omformas till en
spänning, som lämpar sig för
distribution, ev. även till annan
Stockholms elektricitetsverks
Brunke-bergstation, uppförd 1892 av Ferd.
Boberg.
strömart (från växelström till
likström). Likströmmen är i
allmänhet lämpligast för E., på
grund av möjligheten att genom
användande av
ackumulatorbatteri (se d. o.) utjämna den
starkt varierande belastningen.
Ele’ktriker, person, som
vetenskapligt studerar elektriska
företeelser 1. som är tekniskt
utbildad att handskas med
elektriska anordningar.
Elektrise’ra, ladda med
elektricitet.
Elektriska installationer
kallas de delar av ledningsnätet, som
distribuera den elektriska
energin till konsumenternas
förbruk-ningsapparater (lampor, motorer
o. d.). I städer och andra tätt
bebyggda orter distribueras
strömmen i kablar, nedlagda i marken,
och från dessa ingå
servisledning
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
