Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska maskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
873
Elektriska maskiner
874
ras av en på rotoraxeln sittande
likströmsdynamo (matare) och
som tillföres rotorn med hjälp
av släpringar. Magnethjulet
ut-föres av stålgjutgods; statorns
aktiva del och (särskilt enligt
amerikansk praxis) polerna av %
mm. tjocka, sinsemellan isolerade
järnplåtar.
Växelströmslindning-en utföres vanligen som
trum-lindningen på en
likströmsgenerator med härvor, inlagda i spår
på statorn, seriekopplade så, att
spänningarna i dessa samverka,
ty spänningen kastar om
riktning, då en pol förflyttat sig en
sträcka, motsvarande en
poldelning. Har generatorn endast två
poler, genomlöper spänningen en
full period, under det rotorn
vrider sig ett varv. Gör generatorn
n varv per min., blir period-
talet — perioder per sek., d. v. s.,
60
då en härva förflyttat sig två
poldelningar, har spänningen
genomlöpt en period. Vid en
maskin med p poler motsvarar
p
ett varv — perioder, och
period-
. p n
talet är därför perioder
per sek. n kallas det
synkrona varvtalet och utgör
vid 50-perioders växelström 3,000
varv per min. vid en tvåpolig
maskin, vid en fyrapolig 1,500
och vid en åttapolig 750 varv.
Fig. 15. Växelströmsgenerator med
roterande fält. V växelströmslindning, S
stator, M magnethjul, A ankarplåt.
— På grund av
enfasväxelströms-motorernas mindre goda
egenskaper (de vanligaste typerna äro i
regel ej självstartande) har
en-fasströmmen ej kommit till större
användning vid elektrisk
energidistribution. (Viktigt undantag
utgöra elektriska
järnvägar, se d. o.) Genom lämplig
kombination av ett antal
sinsemellan fasförskjutna
växelströmmar erhålles
flerfas-växelströmssystemet, vid vilket
enkla och driftsäkra motorer
kunna erhållas. I allmänhet
användes trefassystemet,
karaktäriserat av trenne ledningar, i
vilka framgå strömmar, liksom
spänningarna sinsemellan
fasförskjutna 120° 1. % period. En
tr ef a
s-växelströmsge-n e r a t o r kan tänkas uppstå
genom hopkoppling av axlarna
Fig. 16. Schema för trefaslindat ankare. I, II, III: lindningar till första, andra
och tredje fasen. N, S: magnetpoler.
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
