Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektriska maskiner
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
875
Elektriska maskiner
876
Fig. 17. Schema för trefasväxelström.
ir i2, i3: strömstyrkorna i första, andra
och tredje fasen.
till tre lika byggda
enfasgenera-torer pä så sätt, att
magnethju-len sinsemellan förskjutas en
vinkel motsvarande % poldelning.
Vid lika belastning uppkomma i
de skilda generatorerna tre lika
stora strömmar, fasförskjutna
120° (fig. 17). Summan av dessa
strömmar blir i varje ögonblick
noll. Från vardera generatorn
utgå tvenne ledningar; hopkopplas
en ledning från var generator till
en gemensam ledning, blir denna
strömlös och kan sålunda slopas,
varigenom ledningarnas antal
reduceras till tre. I stället för
tre enfasgeneratorer använder
man särskilda trefasgeneratorer
med ett enda magnethjul och
en stator, varpå finnas tre från
varandra skilda
enfaslindning-ar, så anbragta, att de i dessa
inducerade spänningarna bli
fas-förskjutna 120° (fig. 16).
Fas-lindningarna kunna hopkopplas
på tvenne sätt, dels i st
järnkoppling, då faslindningarnas
ändar förenas i en s. k.
nollpunkt, dels i triangel -1.
deltakoppling, då faserna
förbindas i serie. Man skiljer vid
trefasström mellan h u v u d s p ä
n-n i n g, som är spänningen mellan
generatorpolerna, och f a s
-spänning, som är den i varje
fas inducerade spänningen. Vid
st järnkoppling är
huvudspänningen = V3 X fasspänningen,
strömmens styrka däremot =
strömstyrkan per fas. Vid
triangelkoppling är
huvudspänningen — spänningen per fas,
strömstyrkan däremot V3 X
strömstyrkan per fas. Den avgivna
effekten är lika, vilket
kopplings-sätt man än använder, men då
man oftast åsyftar hög spänning,
är st järnkoppling vanligast.
Trefasgeneratorernas verkningsgrad
beror av storleken och
byggnadssättet. Vid 50 perioders ström
ha generatorer om 10 kW. en
verkningsgrad av c:a 85 %. För
större generatorer om • 1,000 å
5,000 kW. uppgår
verkningsgraden till 96 å 97 %. Vid 25
perioders ström är
verkningsgraden något lägre. —
Växel-strömsmotorer. Varje
växel-strömsgenerator kan arbeta som
motor, om drivkraften
frånkopp-las, sedan generatorn väl är
igångsatt, och växelström av
bestämt periodtal tillföres
densamma. Den löper då med synkront
varvtal, således oberoende av
belastningen; dock stannar den av
sig själv, om den överbelastas. På
grund av startningssvårigheterna
användas synkrona m o t o -
Fig. 18. Synkron växelströmsgenerator
med direktkopplad matare (t. h.), 450
kW., 6,600 volt, 214 varv per min., 50
perioder, (A. S. E. A.)
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
