Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Elektrisk belysning - Elektrisk endosmos - Elektrisk gnista - Elektrisk kortslutning - Elektrisk kraft - Elektrisk kraftdistribution
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
905
Elektrisk endosmos—Elektrisk kraftdistribution 906
buktningar, i vilka elektroderna
äro insatta. Röret innehåller en
viss mängd kvicksilver. Då
lampan tändes, ställes den så, att
kortslutning uppstår genom
kvicksilvret, varefter den
stjäl-pes, så att kvicksilvret samlas
vid den negativa elektroden. En
ljusbåge bildas då mellan
elektroderna. I modernare form
(”kvartslampan”) utgöres
lampan av ett betydligt kortare rör
av kvarts. Tändningen kan även
ske genom att gasen i lampan
ioniseras med högspänningsström.
Kvicksilverlampans ljus är
fattigt på röda strålar; denna
egenskap i förening med en relativt
kort livslängd hos kvartsröret
motväger fördelen av en god
ljusekonomi (0,35—0,5 watt per
normalljus) .
Elektrisk endosmo’s,
seKa-t a f o r e s.
Elektrisk gnista. Om de två
polerna i en elektrisk
strömledning närmas till varandra,
förenas den positiva elektriciteten
med den negativa (elektrisk
urladdning äger rum) under
ljusutveckling: en elektrisk
gnista uppstår mellan polerna.
För att erhålla en gnista av 1
cm:s längd mellan två kulor
med 1 cm:s radie fordras en
potentialskillnad av omkring
30,000 volt. Med mindre kulor 1.
spetsiga poler erhållas längre
gnistor vid denna
potentialskillnad. Korta gnistor äro vanligen
rätliniga, längre (6—7 cm.)
däremot oregelbundna och krokiga,
beroende på luftmotståndet. Då
en gnista slår över mellan
polerna, uppstår en mer eller mindre
stark knall. Samtidigt bildas
något ozon, varför en egendomlig
lukt, s. k. elektrisk lukt,
uppstår vid upprepade
gnistbild-ningar. Gnistors förhållande i
förtunnade gaser, se Crookes
rör, Geisslerrör och
Röntgenstrålar.
Elektrisk kortslutning säges
uppstå i en ledning, om
motståndet i denna av någon anledning
blir så litet, att strömstyrkan
stiger till större belopp än
ledningen med hänsyn till
uppvärmning kan tåla. För att förebygga
ledningens förstörande insättes i
densamma säkerhetsmetaller (se
Elektriska
säkerhetsapparater).
Elektrisk kraft, benämning
för Elektrisk effekt och
för Elektrisk energi.
Elektrisk kraftdistribution.
Medan den elektriska motorn till
en början huvudsakligen
betraktades som ett medel att omsätta
den av en avlägset liggande
elektrisk kraftstation (se d. o.)
alstrade elektriska energin i
mekaniskt arbete (elektrisk
kraft- 1.
arbetsöverfö-ring), ser man numera i
densamma jämte tillhörande
ledningar ett bekvämt, ehuru något
kostsamt transmissionsorgan för att
uppdela energin (i Sverige
numera allmänt i detta
sammanhang benämnd ”kraft”, då
förväxling med det vetenskapliga
kraftbegreppet är utesluten) i
huru små belopp som helst. Man
går nu så långt, att olika delar
av en och samma arbetsmaskin
ofta drivas av separata elektriska
motorer. Samtidigt hava de
sammanhängande ledningsnäten för
kraftens fördelning utvecklat sig
och kombinerats till allt större
dimensioner, så att deras
områden nu tendera att sammanfalla
med staternas. T. o. m. förslag
till internationell kraftöverföring
i stor skala äro aktuella. —
Distributionen föregås ofta av en
uppsamling av kraften genom
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
