Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En corps ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1001
En corps—Encyklopedi
1002
Nyländska nationshuset i
Helsingfors (1913). — 2. C a r 1 E., f.
1876, finländsk diplomat,
industrimän, utrikesminister 1918—
19, sedan 1919 finländsk minister
i Paris, utom juni—nov. 1922, då
han ånyo var utrikesminister. E.
var ordförande i den finländska
delegationen vid fredskonferensen
i Paris 1919 och representant för
Finland i N. F:s råd under
Ålandsfrågans behandling 1920
—21.
En corps [ag kå’r], fr. (av
corps, kropp; kår), mangrant,
samfällt. Jfr In c o r p o r e.
Encounter Bay [inkao’nto
bej], havsbukt på Australiens
sydkust ö. om Känguruön.
Encouragera [agkorasje’ra],
e n k u r a g e r a (fr. encourager),
inge mod, uppmuntra.
Ency’klika (av grek.
e’nkyk-los, rund), rundskrivelse, kallas
en av påven till hela den katolska
kristenheten riktad skrivelse,
vilken behandlar någon av tidens
brännande frågor. E., avfattade
på latin, benämnas efter sina
begynnelseord. Bland de
ryktbaraste från senare tid äro Pius
IX :s Qua’nta cu’ra av 1864,
vilken inleder den moderna
ultra-montanismens epok, och Pius X:s
Pascendi domi’nici grPgis av
1907, vilken fortsätter i samma
anda och går till storms mot
hela den s. k. modernismen (se
d. o.). Jfr Syl 1 abus.
Encyklopedi’ (grek,
enkyklo-paidei’a), term, som användes
för att beteckna en generell och
sammanfattande framställning av
vad man anser utgöra den
mänskliga forskningens
viktigaste resultat inom skilda
områden. Äldst bland oss bekanta
verk av detta slag äro de
kinesiska E., vilka nått ett enormt
omfång. En av de största, från
början av 1700-t., omfattar i
original över 5,000 delar (ett
omtryck finnes i Göteborgs
stadsbibliotek). — Inom den europeiska
kulturkretsen framträda E.
redan under antiken; viktigast är
Plinius d. ä : s Histo’ria
na-tura/lis (37 böcker), ett verk av
oskattbart värde för kännedomen
om antikens vetenskapliga
forskningsresultat och metoder.
Betydelsefullt genom sin starka
inverkan på medeltidens
åskådningssätt är den afrikanske
författaren M a r t i a nus C a p e1
-las (början av 400-t. e. Kr.)
arbete De nu’ptiis Philolo’giae
et Mercu’rü, vilket i allegorisk
form behandlar de sju fria
konsterna, grammatik, dialektik,
retorik, geometri, aritmetik,
astronomi och musik. — Under den
tidigare medeltiden sammanställdes
E. av Is idor us av Sevilla
och Hrabanus Maurus.
Först under medeltidens senare
del börja emellertid E. bliva mera
vanliga. Mest bekant bland de
E., som sammanställdes under
denna period, är Vincentius’
avBeauvais (d. omkr. 1264)
Spe’culum ma’jus, ett jätteverk,
utmärkt av omfattande lärdom
och konsekvent genomförd
systematik, oumbärligt för studiet av
högskolastikéns världsåskådning.
Till samma period hör även Li
tresors, en på franska skriven E.
av Dantes lärare Brunetto
L a t i n i. Mot slutet av
medeltiden bli E. allt talrikare men
minskas samtidigt i omfång;
deras syfte är att i lättillgänglig
(ofta dialogiserad) form
framställa vad som ansågs utgöra
huvudpunkterna av det
mänskliga vetandet. Till denna grupp
hör t. ex. det av Maximilian I: s
biktfader, kartusianpriorn
Georg R e i s c h, författade,
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
