Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En corps ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1003
Encyklopedi
1004
ofta omtryckta arbetet
Marga-rita philoso’phica ; även må i
detta sammanhang nämnas den i
flera olika versioner kända skrift,
som bär titeln Lucida’rius, en
slags encyklopedisk katekes,
uppställd i frågor och svar,
ursprungligen ett utdrag ur tre
skrifter av H o n o r i u s av
A u t u n men sedermera många
gånger omarbetad och utvidgad
(tryckt första gången 1479; sv.
version av birgittinmunken Jöns
B udde). — Under 1500- och
1600-t. utkommo en mängd
arbeten av encyklopedisk karaktär,
vilkas värde dock ofta minskas
av det i materialurvalet starkt
framträdande
kuriositetsintres-set. Verkligt värde har däremot
det stora, av Mor er i år 1674
i Lyon publicerade Grand
dictionnaire historique (talrika uppl.,
den senaste Paris 1759), den första
i egentlig mening moderna E.,
om också till materialet mera
begränsad än vad en senare tid
fordrat. En särställning bland E.
intager Pierre Bayles
Dictionnaire historique et critique
(Rotterdam 1697) pä grund av
den i teologiskt hänseende
radikala tendens, som där
framträder. Inom den lärda världen blev
den därför både skarpt
kritiserad och högt beundrad. Holberg
berättar, att han såg studenterna
i Paris utanför biblioteket slåss
om vem som först skulle få den
till läns. — Av 1700-t:s många
E. märkas särskilt Z e d 1 e r s
väldiga, i omfattning dittills
oupphunna, Universallexikon
(Leipzig 1731—50, 64 bd in
folio, 4 suppl. bd 1751 f.), ett
verk av synnerligen högt värde,
ännu flitigt använt i biblioteken,
och den ryktbara franska
En-cyclopédie ou dictionnaire
rai-sonnc des Sciences, des arts, et des
métiers (28 bd 1751—72, 5 suppl.
bd 1776—77, 2 bd register 1780;
flera senare uppl.) med bidrag
av D i d e r o t, d’ A 1 e m b e r t
Voltaire, H e 1 v e t i u s,
M a r m o n t e 1 m. fl.
Medarbetarna kallades med ett
gemensamt namn en cy k 1 op ed i’ s
-ter. Deras arbete har fått en
utomordentlig betydelse i den
andliga odlingens historia därigenom
att det för första gången i samlad
form för den stora allmänheten
framlade resultatet av de s. k.
upplysningsfilosof erna s
verksamhet. — Under det sistförflutna
seklet ha otaliga, till anläggning,
omfattning och utförande ytterst
olikartade E. utkommit.
Betydelsefullast äro de stora, periodiskt
i nya upplagor utkommande
verken, ss. Encyclopædia Britannica
(första uppl. 1768—71, 11 :e 1910
—11, 29 bd med 3 suppl. bd),
B r o ck h au s’
Conversations-lexikon (l:a uppl. 1796—1811),
M e y e r s Konversations-Lexikon
(l:a uppl. 1840—52),
Lau-r ous ses Grand dictionnaire
universel du XIX siécle (1: a
uppl. 1866—76). I Danmark
utges f. n. 2:a uppl. av Salmonsens
Konversations-Leksikon och 3:e
uppl. av Hagerups illustrerede
Konversations-Leksikon, i Norge
Aschehougs
Konversationslexikon, som är 2: a uppl. av
Ilustrc-ret norsk konversationsleksikon
(1907—13). Ett storslaget, ehuru
tyvärr ofullbordat verk är det av
E r s c h och G r u b e r påbörjade
Allgemeine Encyclopädie der
Wissenschaften und Künste, en i
väldiga mått anlagd vetenskaplig
E. (påbörjad 1818, avbruten
1889). — Viktiga moderna
spe-cialencyklopedier äro t. ex. The
Jewish Encyclopedia (1901—06,
12 bd), The catholic
Encyclopædia (1907—15) m. fl. — Den
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
