Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Encyklopedister ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1005 Encyklopedister—Endokrina körtlar 1006
första E. på svenskt språk är
Åke R å 1 a m b s Adelig öfning,
ett stort planlagt, till 20 band
beräknat verk, av vilket endast
6 utkommo (1690—94). Under
1700-t. trycktes flera smärre
arbeten av encyklopedisk karaktär,
samtliga dock utan större
betydelse med undantag av två,
K ö n i g s Lärdomsöfningar (11
bd, 1745—52) och B e r g k 1 i nts
Sammandrag af alla vetenskaper
(1775). Planer på att
åstadkomma en större svensk E. hystes av
G j ö r w e 11, som verkligen
också påbörjade en dylik; på grund
av bristande uppmuntran
avstannade företaget emellertid redan
med första häftet. 1821—26
utkom på Lindhs förlag vår första
egentliga E. under titeln
Conver-sationslexikon; detta arbete är
emellertid blott ett sammandrag
av femte uppl. av Brockhaus’
likanämnda verk. För svenska
förhållanden mera givande är det
av den mångfrestande och för
sina originella förlagsartiklar
bekante förläggaren P. G. Berg
1845—52 utgivna Svenskt
Con-versationslexikon; i detta är
emellertid hänsynen till den
svenska läsekretsen så övervägande,
att ämnen, som icke direkt
beröra vårt land, ej alls äro
behandlade. Nästa på svenska utg.
E. redigerades av M. S c h ü c k,
återigen på grundval av
Brockhaus, och bar titeln
Konversations- och universallexikon (4 bd,
1857—66). Samtliga dessa
överträffades av den 1875—94 på
Gernandts förlag utg. Nordisk
familjebok (18 bd och 2 suppl.
bd; red. av N. Linder, T h.
W e s t r i n m. fl.), ett för sin
tid mönstergillt verk; en
betydligt utvidgad 2: a uppl. utgavs
1903—22 under red. främst av
T h, W e s t r i n, med suppl.
un
der utgivning (1923). En ny typ
av E., avsedd framför allt för
det praktiska livets behov, är
Bonniers Konversationslexikon.
Encyklopedister, se E n c y k
-1 o p e d i sp. 1004.
Endelave, ö i Danmark, n. om
Fyn, utanför Horsensf jorden.
Ende’misk (av grek, en, i, och
de’mos, folk), inhemsk. Med. E.
kallas en sjukdom, som ständigt
1. längre tid förekommer allmän
inom vissa större eller mindre
områden, t. ex. frossa i
sump-trakter, struma i vissa
bergstrakter, kolera i Gangesdeltat.
Från sådana områden kan en
smittosam sjukdom sprida sig
vitt omkring till eljest från
densamma befriade trakter, där den
då uppträder som epidemi (se
d. o.). — Djur- och växtgeografi.
E. för ett visst område sägas
sådana former 1. grupper av djur 1.
växter vara, vilka till sin
utbredning äro begränsade till
ifrågavarande område.
Enderby land [e’nndøbi lænd],
landsträcka i öst-Antarktis,
kring s. polcirkeln vid 50° ö. 1.
En détail [aij deta’jj], fr., i
enskildhet; styckevis.
Endi’via, se Sallat.
Endode’rmis, se Rot.
Endogami’ (av grek. e’ndon,
invärtes, och ga’mos, giftermål),
ingifte inom en släkt, stam o. d.,
förekommer mycket bland
primitiva folk, som leva i små, mot
varandra fientliga samfund.
Endoge’n (av grek. e’ndon,
invärtes, och ge’nein, födas), se
Exogen.
Endoka’rp (av grek. e’ndon,
invärtes, och karpo’s, frukt), se
F r u k t.
Endokri’na körtlar,
Endokrina rubbningar (av
grek. e’ndon, invärtes, och kri’-
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
