Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engdahl ... - Engelsk, Friedrich
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1015
Engelhard!—Engels
1016
Engelbrekts sigill. (Riksarkivet.)
mot Västerås. Riksrådet sökte
avvärja konflikten genom att
avsätta fogden, men då
befolkningens ställning ej förbättrades, bröt
upproret vid midsommartiden
1434 ut på nytt. E. stormade då
fogdeborgen Borganäs och tågade
genom Västmanland in i Uppland.
Resningen, som blev en nationell
frihetsstrid, riktad mot
unions-konungadömet, spred sig till
alla landskap. Även frälsemän
anslöto sig; så t. ex. leddes
rörelsen i Finland och Norrland av
Erik Puke. Riksrådet, som på ett
möte i Vadstena sökte bilägga
striden, tvangs av E. att uppsäga
Erik tro och lydnad. Genom
underhandlingar med danskarna
sökte dock riksrådet i det längsta
vidmakthålla unionen. E. lät då
sammankalla präster, adel,
borgare och allmoge till ett möte i
Arboga. Detta, Sveriges första
riksdag, sammanträdde den 13
jan. 1435 och gav E. sitt stöd
genom att utse honom till rikets
hövitsman. Riksrådet återtog
likväl snart makten och inledde nya
resultatslösa underhandlingar
med Erik. E., som blott tilldelats
Örebro län, lät då i jan. 1436
sammankalla en ny riksdag i Arboga,
vilken sedan förlädes till det nyss
befriade Stockholm. Denna
för
klarade Erik avsatt, såvida han
ej omedelbart infriade sitt löfte
att styra Sverige med svenska
män, och utsåg E. och marsken
Karl Knutsson till
rikshövits-män. På grund av sjukdom
tvangs E. snart att avstå befälet
över allmogehärarna. På resa till
Stockholm blev han 27 april på
en holme (Engelb r ekt
shol-m e n) i Hjälmaren utanför
Göks-holm förrädiskt mördad av Alåns
Bengtsson (Natt och Dag).
Bönderna gravsatte E. i Örebro
kyrka. Till hans grav företogs
sedan vallfärder, och på sina håll
synes han ha betraktats som ett
helgon. — E. var medeltidens
största svenska statsman. Genom
hans korta verksamhet upphöjdes
icke blott den svenska allmogen
till en politisk maktfaktor och
skapades i riksdagen en nationell
representation på demokratisk
grund utan sprängdes även
Alar-garetas nordiska rike och
hävdades Sveriges självständighet. —
Om E. författade biskop Tomas
en dikt,
Engelbrekts-visan, som är genomandad av
en varm beundran för folkhjälten.
E’ngelhardt, Helvig
Conrad Christian, f. 1825, d.
1881, dansk fornforskare,
föreståndare för Flensburgs
fornsaks-samling. Undersökte 1858—63
tvenne mossfynd från järnåldern,
Thorsbjerg på Angel och Nydam
på Sundeved, samt deltog i
undersökningar av två mossfynd från
Fyn, Kragehul och Ä7imose. Från
1868 under flera år sekreterare i
Det Kongel. Nordiske
Oldskrifts-selskab och redaktör för dess
Aa/rbøger, vari han själv
publicerat flera undersökningar i
nordisk förhistoria.
E’ngels, Friedrich, f. 1820,
d. 1895, tysk socialistisk pioniär.
Åren 1842—45 ledde han en fa-
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
