Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelsk, Friedrich - Engelska kanalen - Engelska sjukan - Engelska språket
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1017
Engelska kanalen—Engelska språket
1018
Friedrich Engels.
brik i Manchester, där han lärde
känna engelska
arbetarförhållanden. Påverkad därav och i någon
mån av Carlyles skrifter skrev
han 1845 Die Lage der
a/rbei-tenden Klassen in England. Sedan
förde E. några år en agitators
kringflackande liv. Tillsammans
med Karl Marx, som han sedan
1844 stod nära, skrev E.
Kommunistiska manifestet (1848), en
socialistisk programskrift. 1848—49
medarbetade han i Marx’ organ
Neue Rheinische Zeitung men
återvände 1850 till England och
levde som privatman, utvecklande
ett flitigt socialpolitiskt
skrift-ställeri. 1881 skrev han Die
Ent-wicklung des Sozialismus von der
Utopie zur Wissenschaft, 1884
Der Ursprung der Familie, des
Privateigentums und des Staats.
Efter Marx’ död ordnade och
utgav han dennes litterära
kvar-låtenskap.
Engelska kanalen, eng.
Eng-lish Channel, fr. La Manche, den
550 km. långa arm av Atlanten,
som skiljer England från
Europas fastland och utgör Nordsjöns
s. förbindelseled med Atlanten.
Från den c:a 150 km. breda
öppningen mot v. smalnar E. mot
den ö. mynningen, det 32 km.
breda Sundet vid Calais
(fr. Pas de Calais, efter den
franska överfartsorten, eng.
Strait of Dover, efter den
engelska). Utanför de
Normandiska öarna (eng. Channel
Islands) framgår E:s djupränna
(eng. Hurd Deep, fr. La Grande
Fosse) med ett maximidjup av
172 m. Navigationen i E.
försvåras av tidvattensföreteelserna,
som här bli mycket kännbara,
enär flodvåg samtidigt kommer
både från Atlanten och från
Nordsjön. Planer ha varit å bane
att förena England med
Frankrike medelst en under E. lagd
tunnel, men de ha ännu ej
kommit till utförande.
Engelska sjukan, se
Rachi-t i s.
Engelska språket (engelsk
betyder eg. anglisk men användes
redan tidigt om hela folket) kan
följas tillbaka till uppträdandet
i England av de germanska
stammar, sachsare, angler och jutar,
som under 400- och 500-t.
erövrade landet från keltema,
vilka lyckades hålla sig kvar
endast i bergstrakterna i v. och n.,
där deras språk bevarats ända
till våra dagar. Sachsarna, som
slogo sig ned i s. England (jfr
landskapsnamnen Wessex, Essex,
Middlesex, Sussex), torde ha.
kommit från Slesvig, anglerna,
som bemäktigade sig de mell. och
n. delarna, från Holstein eller
trakten därom, och jutarna, som
bosatte sig i Kent och på ön
Wight, från Nordsjökusten med
utgångspunkt från Rhen. E.
tillhör den västgermanska
språkgruppen och är närmast
besläktad med frisiskan. ■— Dialekter.
I närmaste anslutning till
stammarnas geografiska utbredning
kan man i fornengelsk tid
urskilja följande dialekter: väst-
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
