Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelsk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1045
Engelsk litteratur
1046
en rent förfärande skildring av
samtiden. Inom tragedin, där
D r y d e n sökte höja sig till den
franska idealismen, misslyckades
man däremot fullständigt.
Puri-tanismen var icke utrotad, och
medelklassen reagerade nu mot
den Stuartska tidens
immorali-tet; ett uttryck för denna
folkliga religiositet är Bunyans
allegori En kristens resa. —
”Drottning Annas tid”
(1688 till Georg I:s död 1727).
Med revolutionen inträdde
emellertid en förändring. En ny
litteratur uppstår, som innehåller
uppslagen till de båda
strömningar, som genomgå hela den
europeiska litteraturen under 1700-t.
Ty bägge dessa rörelser komma
från England, och fransmännen —
Voltaire och andra — ha blott
förtjänsten av att hava
populariserat och genom det mera
lästa franska språket gjort de
engelska idéerna till en
gemensam kulturegendom. Dessa båda
strömningar voro den s. k.
upplysningen och dess motrörelse,
romantiken inom 1700-t :s
litteratur. Upplysningen hade gamla
anor i England, återgick såväl
till Shaksperes samtida, den
empiriska filosofins grundläggare,
lord Bacon, som till Miltons
samtida, den radikale tänkaren
H o b b e s. Men upplysningens
egentliga genombrottsmän äro
L o c k e och N e w t o n, som
inleda denna period. Genom sina
epokgörande naturvetenskapliga
upptäckter skapade Newton en
helt ny världsbild, som stod i en
avgjord motsats till den bibliska.
Ännu större betydelse hade Locke
genom sin fordran på en
förnufts-enlig tro och sina inlägg för
religiös tolerans. Av hans
efterföljare, de s. k. deisterna och
moralfilosoferna, utvecklades hans
ännu mycket moderata åsikter i
en alltmer kristendomsfientlig
riktning, och därvid gjorde man
sig skyldig till en fullkomligt
ohistorisk uppfattning av
religionen, i det att allt, som ej stämde
med förnuftet, förklarades bero
på prästbedrägerier. Men det var
icke blott 1700-t :s religiösa
radikalism, som utgick från England;
därifrån stammade ock det
politiska frisinnet i Europa. Ty
genom revolutionen 1688 blev
England det första land i det för
övrigt absolutistiska Europa,
som erhöll en fri författning. För
upplysningsfilosoferna i andra
länder blev därför den engelska
författningen idealet. Men den
dyrkan av förnuftet, som låg
bakom upplysningen, blev
ödesdiger för poesin, som blev
didaktisk och torr, utan känslans
rikedom. Denna upplysningspoesi,
som särskilt florerade i
Frankrike, varifrån engelsmännen
fortfarande togo sina estetiska
mönster, blev dock aldrig i
England så rationalistisk som i
Frankrike, och även hos den mest
genomförde representanten för
denna riktning, P o p e, finner
man vissa rent engelska drag,
främst ett visst natursinne, som
kommer fram i hans
beskrivande dikt Wi/ndsor Forest, och
även en viss romantik, som
röjer sig i Heloises brev till
Abelard, som gav uppslaget
till en med upplysningsfilosofin
föga stämmande klosterromantik
inom 1700-t :s litteratur. Men
den franska idealismen passade
ej för det engelska lynnet, och
de mest betydande av denna
periods författare utmärka sig i
stället för sitt utpräglade
verklighetssinne. Skarpast och mest
frän är denna realism hos
S w i f t, måhända alla tiders
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
