Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelsk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1047
Engelsk litteratur
1048
störste satiriker, som i Gulliv ers
resor givit en visserligen i formen
fantastisk, men i sak dräpande
och verklighetstrogen skildring
av det samtida England och gjort
detta med en skärpa i analysen
av det allmänmänskliga
själslivet, som kanske aldrig
överträffats. Denna realism
framträder ock hos D e f o e, den bekante
författaren till Robinson Crusoe,
och hos de bägge vännerna
S t e e 1 e och A d d i s o n, vilka
började med de s. k. moraliska
veckoskrifterna (Tatler,
Specta-tor), som sedermera sä ivrigt
efterbildades i hela Europa
(jfr Dalins Argus). Det nya här
är för det första det starka
moraliska och utilistiska
intresse, som nu blir ett konstitutivt
drag i hela 1700-talslitter aturen,
vidare den realistiska
människoskildringen och slutligen den
egentligen här först
framträdande sentimentaliteten, som under
årh: s lopp stegrades mer och mer
och då framträdde som en allt
starkare motströmning mot den
andra riktningens
förståndsbildning. — Georgarnas tid
(1727—1800). Under denna tid
återfinna vi samma båda
strömningar som under drottning
Anna. Men till den franska
riktningen, vars mest betydande
representant var den lärde och
originelle d: r Samuel J o h n
-s o n, hörde inga framstående
skalder. De mest betydande
författarna anslöto sig i stället till
den andra riktningen, och genom
dem trädde den engelska
litteraturen i en alltmer bestämd
motsats till den franska klassiciteten.
Mot dennas idealism träder nu en
omfattande verklighetsskildring i
denna tids högst betydande
roman (Richard son,
Fiel-ding, S m o 11 e 11, Ster ne
m. fl.), och mot förståndskulten
reagerar en allt starkare
känslosamhet (redan hos Richardson,
men ännu mer hos Sterne), och
inom den versifierade dikten
bryter den fram hos Y o u n g
(Nattankar), som blev en av
århundradets älsklingsförfattare.
Den återfinnes ock i dramat och
i det borgerliga sorgespelet (L i
1-los Köpmannen från London),
samt även i det allt gråtmildare
lustspelet. Både romanen och det
borgerliga sorgespelet beteckna
ock en annan nyhet: en ny
samhällsklass, borgarnas, framträder
nu inom diktslag, från vilka de
förut varit uteslutna, överhuvud
röjer sig en stark tendens att
utvidga området för diktkonsten
och för denna erövra nya land
och tider. Klassiciteten hade
egentligen blott känt antiken och
icke ens denna i dess verkliga
gestalt. Genom G r a y s
efterbild-ningar av Pindaros och W o o d s
undersökningar av Homeros fick
man nu en fullt ny uppfattning
av den grekiska poesin, som man
förut ej artskilt från den
romerska. På samma sätt fick man
genom L o w t h blicken öppnad
för den bibliska poesins
orientaliska skönhet. Genom biskop
P e r c y s upplaga av de engelska
balladerna lärde man känna
medeltidens poesi, och svärmeriet
för denna tid blev mot periodens
slut allt starkare. Även
Shak-spere, som varit så gott som
bortglömd, fick nu en
återupp-ståndelse, och genom några av
Grays efterbildningar lärde man
uppskatta t. o. m. så barbariska
och från den klassiska smaken
skilda litteraturer som den
forn-keltiska och den fornnordiska.
Mest verkade kanske M a c p h e
r-s o n genom Ossians sånger,
genom vilka den dimmiga skotska
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
