Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Engelsk litteratur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1049
Engelsk litteratur
1050
forntiden nu kom på högsta
modet och vilka särskilt slogo an
genom den sentimentalitet, som
icke funnits i de verkliga gaeliska
dikterna, de som givit Macpherson
uppslaget till dessa nydiktningar.
Och till sist bröt vid periodens
slut fram en rik, äkta lyrisk
diktning (B u r n s), som icke
funnits under rationalismens tid
men som nu anslöt sig till den
förut ringaktade folkvisan. —
1 8 0 0 -1. Allt var således vid
det nya årh:s början förberett
för romantikens fullständiga
genombrott, och detta skedde nu
ock (omkr. 1800). I spetsen gick
den s. k. sjöskolan
(Cole-r i d g e, S o u t h e y, W o r d s
-worth), som tagit starka
intryck från den samtida tyska
nyromantiken. Mera nationellt
upptogs denna romantik av
Walter Scott, som skapade
den historiska romanen, vilken
till en stor del spelar under
den nu så populära
medeltiden, och som jämte den
tids-och lokalfärg han lyckas giva
även (i sina bifigurer) är en
mästare i människoskildringens
konst. I hela Europa fick denna
historiska roman talrika
efterföljare, likaså i Amerika, där
Feni-more Cooper särskilt blev
populär genom sina
indianberättelser. De mest betydande
romantiska skalderna f. ö. voro
lord Byron, som på ett
originellt sätt återupplivade Ariostos
subjektiva berättarkonst och
som genom denna, genom sin
betagande lyrik och sin
excentriska personlighet fascinerade
hela samtiden, irländaren
Thomas M o o r e, bekant för sin
nationellt irländska lyrik och
sina färgrika poetiska berättelser
från Orienten, den tidigt
bortryckte, först senare uppskattade
K e a t s och S h e 11 e y, en bland
Englands största poetiska
begåvningar, som hämtade sin
inspiration både från antiken och från
Italiens renässans (liksom förut
Edmund Spenser) men hos
vilken dessa impulser omsattes i
en fullt modern, panteistisk
romantik. Det är också
företrädesvis till Shelley, som den
romantiska idealismen inom 1800-t:s
engelska diktning anknyter
(Ten-n y s o n, makarna B r o w n i n g,
Swinburne). En originell
romantiker av alldeles avvikande
lynne var den geniale
amerikanaren E. A. Po e, vars
fantastiska berättelser haft betydelse
icke blott för den vulgära, sedan
så florerande detektivromanen
utan ock för de fantastiskt
psykologiska berättelser, som
framträdde vid årh:s slut. Men den
engelska realismen reagerade
även här — med 1830-t. — mot
denna högtflygande idealism.
Inom skönlitteraturen framträder
realismen särskilt inom romanen,
där först B u 1 w e r och hans
efterföljare lord Beaconsfield
sökte skildra de högre klassernas
liv. Hos bägge spelar dock
romantiken ännu ganska mycket in.
De båda stora realistiska
romanförfattarna äro Dickens och
Thackeray. Särskilt den
senare har haft många efterföljare
(George Eliot, m. fl.), av
vilka ingen dock nått upp till
den store skildraren och
satirikern. Denna strömning inom
poesin motsvaras av en liknande
inom filosofin, av Stu art Mill
och Herbert Spence r, i
viss mån ock av den store
naturforskaren Darwin, som för
1800-t:s tankeliv fått en lika stor
betydelse som Newtons för
1700-t:s. Ingen av dem var
universitetslärare, och överhuvud har
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
