Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1073
England
1074
fortsattes, dock alltjämt i
försiktigt tempo. Nu utkom 1549
The Book of Common Prayer
(se Common Prayer) och
1552 en under medverkan av
reformerta teologer utarbetad ny
trosbekännelse i 42 artiklar. Men
reformationens bestånd var hotat,
ty efter den sjuklige Edvard
skulle tronen bestigas av hans äldre
halvsyster Maria, Katarinas
dotter, som var ivrig katolik. Av
sin ledande minister
Northumber-land lät därför den döende
gossekonungen förmå sig att från
tronföljden utesluta icke blott
Maria utan också Anna Boleyns
dotter Elisabet. Efter Edvards
död lyckades emellertid Maria
(1553—58) förekomma sina
motståndare och bestiga tronen. Mot
sina undersåtars önskan gifte
hon sig med Filip II av Spanien
och inledde med hans stöd en
våldsam katolsk reaktion. Såväl
Henrik VIII:s kyrka som de
under Edvard VI :s regering
vidtagna förändringarna
omintetgjordes, påvens makt
återupprättades, och en mängd protestanter,
bl. a. Cranmer, brändes som
kättare. Maria, som fick tillnamnet
”den blodiga”, sårade även
engelsmännens stolthet, då hon
— efter att på Filips råd ha
börjat krig med Frankrike — 1558
förlorade Calais, den enda
återstoden av E: s kontinentala
besittningar. Med Marias död
upphörde den katolska reaktionen.
Hennes halvsyster Elisabet
(1558—1603) avbröt förbindelsen
med påven, förklarades för den
engelska kyrkans överhuvud och
fastställde bekännelsen genom de
”39 artiklarna”, 1563.
Bekännelsen blev reformert och liturgin
nästan katolsk. Härigenom
uppstod den anglikanska
kyrkan (Church of England),
även kallad episk opal kyrkan
(se vidare
Storbritannien. Kyrkliga förhållanden).
Denna tillfredsställde dock
varken katolikerna eller de
ultra-kalvinistiska puritanerna (se
d. o.), vilka båda riktningar
utsattes för förföljelser. Att dessa
främst drabbade katolikerna,
berodde på den politiska
ställningen. Påven och Filip II ville
återvinna England för katolicismen,
och till sitt verktyg utsågo de
Skottlands regerande drottning,
Maria Stuart, den närmaste
arvingen till E:s krona efter
Elisabet. Sedan Maria 156S fallit i
Elisabets händer och satts i
fängelse, bildades flera katolska
sammansvärjningar i syfte att
mörda Elisabet och uppsätta Maria
på tronen. De misslyckades alla
och ledde till Marias avrättning
1587, vilket gav Spanien
anledning till öppet krig med E.
Engelsmännen förstörde Filip II: s
”oövervinneliga armada” 1588,
härjade Spaniens kuster, lade
beslag på dess silverflotttor från
Amerika och grundade under
sjöhjältar som Drake och
Ra-leigh sitt kolonialvälde och sin
världshandel. Det var nu
Ostindiska Kompaniet grundades
(1600). Genom att understödja
hugenotterna i Frankrike och de
upproriska Nederländerna
motarbetade Elisabet Spanien och den
katolska reaktionen på
kontinenten. E: s makt ökades även genom
Irlands fullständiga erövring
1603. Vid sin sida hade Elisabet
flera dugliga ministrar, främst
Burleigh. Framgångarna skapade
en nationell renässans och höjde
E. till stormakt. — De första
Stuartarna (1603—49).
Elisabet efterträddes av Maria
Stuarts son Jakob VI av
Skottland, i E. kallad J a k o b I (1603
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
