Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - E-sträng ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1227
État—Eterisering
1228
självständigt opererande
häravdelning eget E.
État [eta’], fr., tillstånd; stat;
riksstånd. — Graf. Olika
tillstånd av grafisk plåt, sten eller
träsnittsblock, som skilja sig från
varandra genom oavsiktliga 1.
avsiktliga, av konstnären 1. andra
företagna förändringar i bilden,
varigenom olika avtryck uppstå.
Man har ibland observerat ett
dussin olika E. Vid dyrbara
etsningar är bestämningen av E. av
stor vikt för värderingen. I fråga
om äldre kopparstick talar man
om avant la lettre (före
inskriften), för att beteckna de
sällsynta och alltid förstklassiga
provtryck, som konstnären till
ringa antal tagit, innan han
graverat färdigt titeln eller
dedikationen under bilden.
États généraux [eta’ jenerä’],
fr., allmänna ständer, namn på
den franska riksdagen före
revolutionen 1789. E. utvecklades ur
de gamla herremötena
(assem-blées des notables) av adel- och
prästestånden, stundom tillökade
med representanter för de ofrälse
klasserna, det s. k. tredje ståndet.
Fullt utbildade blevo E., sedan
städernas representationsrätt
definitivt fastslagits 1302 under
Filip IV och 1484 utvidgats även
till de ofrälse i deras helhet. E:s
glansperiod inföll under
hundra-årskrigen, då skattebehovet var
stort och ej kunde täckas utan
deras medverkan. Dess inflytande
sjönk, då från 1435 stående
skatter infördes, indirekta
skatter alltmer tillgrepos och även
vissa direkta skatter började
utskrivas E. förutan. Efter 1614
sammankallades inga E. förrän
1789, då de genomförde
revolutionen och ombildade sig till
nationalförsamlingen (se Fr a
n-ska revolutionen). — E.
hade ej initiativrätt utan gjorde
sig gällande genom petitioner
och besvär som kompensation mot
skattebevillning. De
sammanträdde och röstade ståndsvis,
varigenom tredje ståndet ej kunde
göra sig gällande mot de båda
högre, som vanligen samverkade.
Någon bestämd mötesperiod
utbildade sig aldrig. -— E. är även
fransk benämning på
generalstaterna (se d. o.).
Eta’tsråd, dansk titel, egentl.
”statsråd”; utdelas av konungen
utan samband med ämbete.
Et ce’tera, lat., ”och det
övriga”, och så vidare; förk. etc.
Etelhem, socken i Gottl. 1.,
jämte Garde, Alskog och Lye
pastorat i Visby stift. 610 inv.
— Av den nuv. kyrkan härröra
koret och det treskeppiga
långhuset från slutet av 1200-t., då
de uppfördes av Lafrans
Botvi-darsson; tornet hörde urspr. till
en äldre kyrka.
Ete’okles, se O i d i pus s a
-g an.
E’ter (grek. aite’r, luft). Fys.
Ett ämne, som antages fylla
världsrymden och alla tomrum i
och mellan atomerna. Se Ljus.
—- Kem. Se E t r a r. — Et
e’-r i s k, luftig, ren, översinnlig;
flyktig (om vätskor).
Eterise’ring 1. e t e r i s a
-t i o’ n. Med. Allmän bedövning
med eter utföres genom hastig
pådroppning av stora mängder
eter på en narkosmask, en
stomme av metalltråd, överklädd
med poröst tyg. Insomnandet går
långsammare än vid användandet
av kloroform, och större mängd
bedövningsmedel åtgår. Likväl
föredrager man allmänt eter
ss. mindre farlig, i synnerhet för
hjärtat. Endast vid vissa
lungsjukdomar användes hellre
kloroform. Till eter-rus användes eter
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
