Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ettbladstryck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1245
Ettbladstryck—Etyd
1246
eller tätare punkter. Man utföi’
raderingen på vanlig hård grund
men med olika slags verktyg,
ss. radernål, nål med tre
spetsar, puns med flera trubbiga
tänder (mattoir) samt ruletten,
en liten roterande cylinder med
ojämna taggar. Därefter etsas
plåten på vanligt sätt. Metoden
uppfanns i Frankrike på 1750-t.
och fördes till sin höjd av
De-marteau i reproduktioner av
Bouchers kritteckningar.
Crayon-gravyrer äro ofta tryckta i rött på
vitt papper eller i svart på blått.
(Se vidare Färggravyr.)
— Akvatvnten är den viktigaste
tonetsningen. Den vill efterbilda
en lavering, och använd ensam
uppvisar den inga linjer, blott
valörer. Men den kombineras lätt
med vanlig linjeetsning, så att ett
skelett av linjer först etsas
(konturetsning) . Man använder
huvudsakligen två metoder. Den
torra metoden uppfanns under
förra hälften av 1700-t. Fint
pulvriserat harts utskakas över
plåten, som sedan uppvärmes,
varvid hartsdammet nedsmältes
och bildar liksom ett flor över
plåten. Härefter täckas de
partier, som skola förbliva vita,
med fernissa, medan de övriga få
genomgå olika antal syrebad.
Syran biter mellan
hartspartiklarna, så att plåten erhåller en
mängd fina, punktlika
fördjupningar, vilka vid avtryck ge en
om lavering erinrande yta. Den
flytande metoden, vid vilken
hartset upplöses i vinsprit, som vid
av-dunstningen kvarlämnar de fina,
mycket jämnt fördelade
harts-partiklarna på plåten, uppfanns
av Le Prince 1768, men även Per
Floding hade gjort försök därtill.
Janinet och Debucourt använde
metoden för färggravyrer. Mest
uppskattad omkr. 1800, användes
Akvatint, Av Alfred Bergström.
(Detalj.)
den ännu någon gång men sällan
ensam.
Ettbladstryck, ett tryckalster,
bestående av ett enda blad, varå
endast ena sidan är tryckt. E.
voro under medeltiden vanliga.
De innehöllo ofta en bild ur den
heliga historien, stundom med
kortare text, överförd på
papperet medelst träsnitt. De
före-kommo även efter
boktryckarkonstens uppfinning. Till E.
kunna räknas kalendarier,
av-latsbrev, bullor, spelkort,
kungörelser, annonser o. d., i nyare tid
affischer, cirkulär m. m.
Étudiant [etydia’ij], fr.,
student, forskare.
Etui’, fr., fodral, inrett för
förvaring av visst föremål.
Etyd (fr. étude, övning),
musikstycke, avsett för att
utbilda färdigheten på ett
instrument. E. kan taga sikte på det
tekniska utförandet, i vilket fall
en figur 1. passage upprepas i
olika lägen och vändningar, 1.
ock på föredraget, då E. gärna
blir ett musikaliskt värdefullt
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
