Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ettbladstryck ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1247
Etyl—Etylalkohol
1248
föredragningsstycke
(konsertetyd).
EtyT, se Radikal.
Ety’laceta’t,
ättiksyre-etylester, ättiketer 1.
ä 11 i k e s t e r, erliålles genom
destillation av en blandning av
ättiksyra, svavelsyra och
etylalkohol. E. är en färglös vätska
med angenäm lukt; kokpunkt
77° C. Användes i medicin,
kosmetiska preparat (t. ex.
Salu-brin) samt till fruktessenser.
Ety’lalkoho’l, i dagligt tal
alkohol, primär, envärd
alkohol av formeln C2H5OH. E.
uppstår vid jäsning (se d. o.) av
sockerarter, som därvid
sönderdelas i E. och koldioxid enligt
ekvationen: C6H12O6 = 2CJR0H
-j- 2 CO2. Vid jäsningen uppstå
dock även andra ämnen, t. ex.
bärnstenssyra. E. är en färglös,
lättantändlig vätska, som kokar
vid 4-78° C. och fryser vid
— 112° C. Spec. v. 0,79 vid + 15°
C. Brinner med blå, icke lysande
låga. E. är starkt hygroskopisk
Henzekokare med omrörare för
förklist-ring av säd och potatis, a
utblåsnings-ventil; d ventiler för inblåsning av
ånga; g säkerhetsventil.
och blandas (under kontraktion)
med vatten i alla proportioner.
Alkoholhalten kan genom
destillation av E. i vattenlösning
höjas till 96 å 97 %. Vid denna
alkoholhalt hos vätskan har
denna och ångan samma
sammansättning. Vid framställning av
vattenfri (absolut) E. borttages
det sista vattnet genom
destillation över metalliskt kalcium. -—
Framställningen av E. bygger
på fyra olika grupper
råmaterial, nämligen stärkelsehaltiga,
sockerhaltiga, alkoholhaltiga och
cellulosahaltiga råämnen. För
Sveriges vidkommande äro första
och sista gruppen viktigast. —
De stärkelsehaltiga råämnen, som
användas hos oss, äro i
främsta rummet potatis (sedan slutet
av 1700-t.) och säd samt i
underordnad omfattning majs. Efter
noggrann rengöring av
råmaterialet för klistras detta jämte det
malt (vanligen grönmalt, se
Bryggeri sp. -677), som åtgår
till den följande försockringen.
Förklist ringen skedde
förr i kar 1. cisterner med hett
vatten, varefter säden 1.
potatisen krossades mellan valsar.
Numera sker såväl förklistringen
som den mekaniska
sönderdel-ningen i kokare (se fig.) med
högtrycksånga, varifrån
materialet utblåses med ånga. Vid
mäskningen fullbordas den
mekaniska sönderdelningen av
materialet, varjämte diastasen
i maltet åstadkommer
stärkelsens omvandling över dextrin
i jäsbara sockerarter.
Mäskningen sker i mäskapparater
under ständig omröring och
vid den temperatur (c: a 60°
C.), som är den för
försockringen gynnsammaste. Sedan
försockringen avslutats, nedkyles
mäsken i öppna kylskepp 1. i
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
