Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Europa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1269
Europa
1270
öarna oclr Shetlandsöarna.
Skandinaviska halvön avgränsar
randhavet Östersjön från Atlanten
och den brittiska ögruppen
randhavet Nordsjön. S. om
Storbritannien sträcker sig Engelska
kanalen, i s. begränsad av halvön
Bretagne, som åter bildar
Bis-cayabuktens nordkust. I s.
begränsas Biscayabukten av
Pyre-neiska halvön, vilken även
avstänger Medelhavet från
Atlanten. Inåt Medelhavet sträcka sig
ytterligare två stora halvöar,
Apenninska halvön, som från det
övriga Medelhavet avgränsar
Adriatiska havet, och
Balkanhalvön mellan det senare samt
Svarta och Egeiska haven. Bland
öar i Medelhavet, vilka räknas
till E., märkas Balearerna,
Kor-sika, Sardinien, Sicilien, Malta,
Kreta samt Egeiska havets
övärld. Om Polarbassängens öar
räknas till E., blir världsdelens
nordligaste punkt Kap Eligely
på nordligaste ön i Frans
Josefs land (Kronprins Rudolfs
land) på 81° 51’ n. br., dess syd-
Spanskt landskap med cypresser.
Provinsen Valencia.
Italienskt landskap med pinjer.
Provinsen Ravenna.
ligaste punkt Kap Litinos på
Kreta (34° 57’ n. br.), dess
västligaste Dunmore Head på Irland
(10° 30’ v. 1.), dess östligaste
nära n. änden av landgränsen
mot Asien på 66° 7’ ö. 1.
Nordligaste udden på E:s fastland är
Nordkyn i Norge (71° 8’ n. br.),
den västligaste Cabo da Roca
i Portugal (9° 27’ v. 1.), den
sydligaste Punta Marroqui nära
Gibraltar (36° n. br.). E. tillhör
således helt det n. halvklotet och
skäres av n. polcirkeln. Största
bredden, från trakten ö. om
Ural-bergen på 55° n. br. till
Portugals sydvästligaste udde, är c:a
5,700 km. -— Ytförhållanden,
sjöar, floder. Ö. delen av E.
upptages av ryska låglandet, ett
slättland utan större höjder, vars
n. del utgöres av tundror, s. om
vilka stora skogsträkter vidtaga.
S. om skogsområdet kommer
Rysslands ”svarta jord”, mot s.
övergående i sydryska stäppen.
Från sibiriska låglandet
avgränsas ryska slättområdet delvis av
Uralbergen, från Armeniens
högslätter av Kaukasus. Inom
detsamma nä höjderna endast några
hundra m. ö. h. Kaspiska havet
och trakterna närmast n. därom
ligga lägre än havsytan (jfr
Depression. Geogr.). Mot s.v.
Ord, som ej återfinnas under E, torde sökas under ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
