Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Evangelist ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1299
Evangelium aeternum—Evanston
1300
tre första nära samman (se
vidare Synoptiska
evangelierna). Sedan dessa redan
fått kyrkligt anseende (under
förra delen av 100-t.), erövrade
det 4:e E. hastigt en plats vid
deras sida. Vid slutet av 100-t.
är det en avgjord sak, att kyrkan
bygger på dessa fyra ss. de enda
auktoritativa.
Evange’lium aete’rnum, se
Joakim av Floris.
Evans [e’vvons]. 1. Oliver
E., f. 1755, d. 1819,
nordamerikansk uppfinnare, konstruerade
den första högtrycksångmaskinen
(1802) och uppfann en hel del
betydelsefulla
transportanordningar, t. ex. skopelevatorn. —
2. Mary Ann E., f. 1819, d.
1880, engelsk romanförfattarinna
under pseud. George Eliot.
E. erhöll en lärd uppfostran och
drev omfattande teologiska och
filosofiska studier, som
småningom förde henne över till en i
religiöst avseende radikal
ståndpunkt. Som medarbetare i den
radikala The Westminster Review
umgicks hon med H. Spencer och
J. Stuart Mill, av vilkas
positivis-tiska filosofi hon påverkades. Med
filosofen G. H. Lewes (d. 187S)
ingick hon 1854 en förbindelse,
som båda betraktade som ett
äktenskap. 1858 debuterade hon
som novellist med Scenes of
clerical life (Bilder ur engelska
prästers liv, 1888). Hennes första
större arbete, Adam Bede (1859;
sv. övers. 1861), en realistisk
skildring av engelskt
medelklassliv, gav henne genast rang bland
samtidens främsta författare. Det
följdes av The mill on the Floss
(1860 ; Qvarnen vid Floss, 1890)
och Silas Marner (1861; sv. övers,
s. å.), som röra sig inom samma
ämneskrets, samt några
historiska romaner, som nu
för
lorat intresse; med Middlemarch
(1872; Ur landsortslivet, 1888—
89) återvände hon till sin
tidigare ämneskrets. Några månader
före sin död gifte hon sig med
J. W. C r o s s, som utgivit
hennes efterlämnade brev och
dagböcker. — Med starkt
verklighetssinne och inträngande
psykologi skildrar E. enkla människor
och vardagliga förhållanden.
Hennes romaner röra sig
huvudsakligen kring moraliska problem,
men hennes intellektuella
läggning är förenad med ett varmt
hjärta och en djup medkänsla.
— 3. Sir John E., f. 1823, d.
1908, engelsk arkeolog och
nu-mismatiker. Grundlig kännare av
nordisk arkeologi, skrev han
banbrytande arbeten om sten- och
bronsåldern. — 4. Sir Arthur
E., f. 1851, den föreg:s son,
engelsk arkeolog, prof, i Oxford
1910. Med hjälp av tidigare
gjorda fynd av skrivtecken påvisade
E. förekomsten av ett
skriftsystem, som i slutet av bronsåldern
användes i Grekland men sedan
vid kulturkatastrofen omkr. 1100
f. Kr. blev helt glömt. 1900
började han i Knossos (se d. o.)
en utgrävning, vars resultat äro
epokgörande. Fynden här och på
andra kretensiska orter
fastställde, att den egeiska kulturen hade
sin utgångspunkt på Kreta. Se
Egeisk kultur. — 5.
Edward Radcliffe G a r t h
Russel E., f. 1881, engelsk
sjöofficer och sydpolsfarare, deltog
1902—04 i två resor till
öst-Antarktis och 1909—13 ss.
se-kond i Scotts stora expedition
till samma trakter. Sedan Scott
efter sydpolens upptäckt
omkommit, hemförde E. expeditionen
till England.
Evanston [e’wonston], stad i
Illinois, För. Stat., förstad till
Ord, som ej återfinnas under E. torde sökas under Ä.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
