Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Februari ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1459
Febus—Fecht
1460
förverkligades i Danmark,
Preussen, Österrike, Ungern och de
förnämsta italienska staterna.
Flertalet tyska småstater
reformerades under ledning av
liberala ”marsministerier.” I Sverige,
där de liberala redan hade
ledningen, förorsakade F. blott
planlösa upplopp i huvudstaden. —
För de splittrade folken ö. om
Frankrike var emellertid den
nationella frigörelsen och
samlingen förmer än demokratin och
eggade efter F. till de hårdaste
striderna. Alla folkminoriteterna
i den österrikiska monarkin reste
sig mot det tyska väldet,
italienarna med hjälp av sina
landsmän och i hopp om uppgående i
ett enat Italien. Starkast voro
enhetssträvandena i Tyskland,
där de så när hade slagit igenom.
De nådde även tyskarna i det
med Danmark förenade
Slesvig-Holstein och framdrevo en
nationell dansk motrörelse med
”ejder-danskt” mål. — Att de genom F.
utlösta revolutionsrörelserna
kunde kuvas måste till stor del
tillskrivas deras heterogena
karaktär. Demokratisering av de
bestående staterna och dessas
omreglering efter nationella gränser voro
varandra korsande strävanden.
Bristen på ömsesidig hänsyn
folken emellan ledde dessutom till
svåra strider i trakter med
blandad befolkning. I nationellt
avseende skapades dock något bättre
förhållanden. Men den politiska
reaktionen blev hård. Flerstädes
upphävdes 1. åsidosattes
författningarna och reformsträvandena
kvävdes.
Fe’bus, lat. Pliodbus, grek.
Fqi’bos, se A p o 11 o n.
Febvre [fävr],
Alexandre-Frédéric, f. 1835, d. 1916,
fransk skådespelare, tillhörde
1866—93 Théåtre frangais, där
han framträdde i en rik
repertoar, såväl klassisk som modern,
och vann berömmelse för sin
naturliga diktion och mästerliga
maskeringskonst. Under en stor
turné 1893 gästade F. även
Stockholm.
fec., förk. för f e c i t (se d. o.).
Fécamp [feka’ij], stad i dep.
Seine-Inférieure, n. Frankrike,
med viktig fiskehamn. Badort. I
F. tillverkas den bekanta
bene-diktinlikören. 17,000 inv.
Fe’chner, Gustav T h e o
-d o r, f. 1801, d. 1887, tysk
filosof, psykolog och fysiker, prof, i
Leipzig 1834. F., som närmast
utgick från Schellings s. k.
identi-tetsfilosofi, behandlade i det stora
verket Zendavesta oder uber die
Dinge des Himmels und des
Jen-seits (1851) förhållandet mellan
de materiella företeelserna och
det av andliga krafter betingade
sammanhanget i universum. I sin
uppfattning av förhållandet
mellan det psykiska och fysiska
hyllade F. den s. k.
identitetshypote-sen 1. den psykofysiska
parallellteorin, sökte skapa en rent exakt
psykofysisk vetenskap och ägnade
dess problem en synnerligen
grundlig experimentell
behandling, vars första resultat blev det
stora verket Elemente der
Psy-chophysik (1860). Se P s y k o
-fysik. I samband härmed kom
F. att ägna sig åt den
matematiska statistikens spörsmål, och
resultatet därav blev det
banbrytande verket Kollektivmasslelire.
F. skrev även Vorscliule der
Aesthetik (1876—77), vilket
gentemot då rådande spekulativ
riktning inom estetiken hävdar
möjligheten — och
nödvändigheten — av en på erfarenhetens
grundval baserad
forskningsmetod.
Fecht, Petrus Michaelis,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
