Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fenier ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1477
Fenier—Fenol
1478
språket är huvudsakligen känt
genom inskrifter (av tyvärr
tämligen likartat innehåll) samt
myntlegender. En dialekt därav
var den i Kartago talade
puniskan. Redan flera århundraden
f. Kr. hade feniciskan i det
egentliga F. ersatts med arameiskan.
— Den feniciska skriften bestod
av 22 bokstavstecken. Osäkert är
om fenicierna äro uppfinnarna
till detta alfabet, som upptogs av
grekerna och följaktligen ligger
till grund för samtliga europeiska
skriftformer. — F:s religion var
nära besläktad med
babylonier-nas; bland deras gudar märkas
Astarte, Sidons stadsgudinna, och
Melkart, som dyrkades i Tyros.
— Även på konstens område har
F. huvudsakligen spelat rollen av
förmedlare. Någon självständig
konstodling har F. icke utvecklat,
utan de rester av en sådan, som
bevarats, visa starkt främmande,
särskilt egyptiskt och assyriskt,
inflytande. Den förnämsta
ruin-platsen är Amrit, där särskilt
gravbyggnader, dels påminnande
om de egyptiska pyramiderna,
dels klippgravar med husliknande
fasader finnas. Av skulptur
finnes föga bevarat, medan
konsthantverket, särskilt
metallkonsten, är känd genom flera fynd.
Bl. a. har man gjort sådana av
brons- och silverskålar, som i sin
dekorering visa samma biandstil,
som utmärker feniciernas övriga
konstskapelser. Särskilt
framträder denna stil på Cypern, där
man även funnit kolonnkapitäl,
som erinra om det joniska, samt
kalkstensstatyer av präster etc.
Fenier, se Irland. Historia.
Fenix, se F o i n i x.
Fenknot, se Kn o r r han
-fiskar.
Fenkål, se Fänkål.
Fenköl, djup plåtköl, fastsatt
vid träkölen å äldre
kappseg-lingsbåtar. Båtens stabilitet ökas,
om F. nedtill avslutas av en bulb
av bly.
Fennek, se ö k e n r ä v.
Fenneslunda, se F ä n n e s
-lunda.
Fe’nnia, nylatinskt namn på
Finland.
Fennomani’, f e n n om a’ n
(av lat. fe’nnus, finsk, och grek.
mani’a, vurm), se F i n 1 a n d.
Fennoska’ndia, inom geologin
vedertagen benämning för
Skandinaviska halvön (utom Skåne)
och Finland. Berggrunden bildas
i F. till största delen av urberg.
Feno’l, mono-oxibensol,
karbolsyra, C8H5OH, är
beståndsdel i stenkolstj ära och
ut-vinnes ur den mellan 150—200°
kokande fraktionen genom
tillsats av natronlut och
fraktione-rad fällning av vattenlösningen
med svavelsyra. F. äger nämligen
svagt sura egenskaper och är
därför lösligt i alkalier, bildande
f e n o 1 a’ t e r, vilka sedan
sönderdelas av svavelsyra under
bildande av fri F. Den bildar
ävenledes estrar. F., som
kristalliserar i nålar med smältpunkt
-|- 40° C., är i rent tillstånd
färglös men erhåller oftast till följd
av en ringa mängd föroreningar
genom luftens inverkan en svagt
röd färg. F. äger en
karaktäristisk aromatisk lukt och
brännande smak, är giftigt samt
verkar starkt antiseptiskt. — Under
namnet f e n o’ 1 e r sammanfattas
de föreningar, som uppkomma
genom substitution av hydroxyl i
bensolkärnan. De motsvara
sålunda alkoholerna i den
alifa-tiska serien men skilja sig från
dessa genom sina sura
egenskaper och därigenom, att de icke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
