Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fettsot ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1505
Fettsot—Fettsyror
1506
Fettsot, fetma,
korpulens (lat. adipo’sitas), abnormt
stark avsättning av
reservnäring, vilken besvärar hjärtats
funktion, cirkulationen i
allmänhet och rörelseförmågan samt
nedsätter motståndskraften mot
sjukdomar. Den normala
kroppsvikten bör vara ung. lika många
kg. som längden i cm. är över
100, således vid en längd av
t. ex. 176 cm. 76 kg. En
betydande viktökning därutöver
tyder vanl. på korpulens. F. kan
bero på ärftligt anlag och
förekommer då hos många, kanske
flertalet medlemmar av samma
familj, ej sällan kombinerad med
gikt och sockersjuka.
Basegen-domligheter spela därvid ofta in.
Stundom är F. orsakad av
rubbningar i inre sekretionen. I andra
fall är orsaken övergödning 1.
stillasittande levnadssätt. F. gör
rörelsen besvärlig, dels genom
kroppstyngden, dels genom
rubbning av hjärtats verksamhet och
av andningen. Den överfyllnad
av venöst blod, som därav
förorsakas, medför svindel, trög
avföring och hemorrojder samt även
andlig tröghet. Behandlingen
av F. består huvudsakligen i
en minskning av födans mängd
och i en väl avvägd, småningom
ökad kroppsrörelse. De många
olika förekommande dieterna mot
F. innebära vanl. en
inskränkning i tillförseln av fett och
kolhydrat, vilka senare äro viktiga
fettbildare, ofta dock även av
äggviteämnen. Alkohol
förbrän-nes lätt och sparar därför
födoämnena, som i stället avsätta sig
som fett. Någon verkan av dieten
kan därför vid alkoholmissbruk ej
förväntas utan kraftig
inskränkning i detta. Jfr F e tth j är t a.
Fettsvansfår, se F ä r s 1 ä k
-t e t.
Fettsyror, gemensamt namn
på organiska kemiska föreningar
av formeln COOH, vilka
sålunda innehålla en alkylgrupp
bunden vid en karboxylgrupp.
Namnet har uppstått därav, att
vissa av dessa syrors
glycerin-estrar ingå i fettarter. De syror,
som innehålla 1—9 kolatomer,
äro vid vanlig temperatur
flytande, de övriga äro fasta.
Flytande F. med fyra 1. flera
kolatomer utmärka sig för en
obehaglig, svettartad lukt. Allmänna
framställningssätt för F. äro
för-tvålning av nikriler och oxidation
av primära alkoholer och
aldehy-der. — De viktigaste F. äro
följande: AI y r s y r a, HCOOH,
finnes i fritt tillstånd i myror och
brännässlor samt kan framställas
genom destillation av en
blandning av glycerin och
kristalliserad oxalsyra. Den är en färglös,
frätande vätska med sur smak
och stickande lukt. Salterna
kallas formiater. Ättiksyra,
CHaCOOH, framställes tekniskt
genom ättik jäsning av alkohol
och genom torrdestillation av trä.
Jäsningen åstadkommes genom
en svampart, Mycode’rma ace’ti,
vilken med tillhjälp av luftens
syre oxiderar alkoholen till
ättiksyra (se Ättika). Ur det vid
torrdestillation av trä erhållna
tjärvattnet framställes ättiksyra
på följande sätt: tjärvattnet
destilleras, och ångorna inledas i
kalkmjölk, varvid kalciumacetat
bildas, ur vilket ättiksyran
fri-göres med saltsyra. Den renas
sedan ytterligare genom
destillation över kaliumbikromat 1.
ka-liumpermanganat. Ättiksyra
smakar och luktar starkt surt. Den
stelnar i vattenfritt tillstånd vid
-f- 16°,7 till en isliknande massa,
varför den vattenfria syran
erhållit namnet isättika. Dess
sal
48. — L e x. III. Tr. 14. 9. 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
