Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finland
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1587
Finland
1588
mell. F., brände byar, mördade
och deporterade invånarna
(”stora ofreden”). Freden slöts i
Nystad 1721 med stora
landavträdelser. Av F. avstods större delen
av Karelen med Viborg och
Keks-holm. Under nästa krig 1741—
43 upprepades samma olyckor i
mindre mått (”lilla ofreden”).
I freden i Åbo 1743 avträddes
ytterligare landet intill
Kymme-ne älv i v. samt s. Savolaks
med Olofsborg (Nyslott). Under
1600-t. och 1700-t. ökades det
svenska kulturinflytandet i F.
genom tätare förbindelser med
Sverige och ökad inflyttning
härifrån av officerare och
ämbetsmän. Frihetstiden och det
gustavianska tidevarvet betecknade en
kulturell och materiell
uppblomst-ring i F. Vid Åbo akademi
verkade som lärare och forskare
H. G. Porthan (se d. o.), som
vände sin uppmärksamhet till
F: s historia, etnografi och
folkspråk, särskilt finskan. En viss
hemlandskänsla börjar från
denna tid tydligare framträda hos
landets bebyggare. Gustav III:s
regering bragte en mängd
viktiga åtgärder, främst
storskiftets påbörjande. Kriget mot
Ryssland 1788—90 föranledde i
sin begynnelse en konflikt
mellan konungen och en del av
officerskåren (se A n j a 1 a
förbundet). I anslutning till
denna och under de
konstitutionella kravens täckmantel försökte
en del från F. bördiga officerare
driva fram en finländsk
själv-ständighetsrörelse med syfte att
göra det dåvarande svenska F.
jämte en del av de till Ryssland
avträdda områdena till en under
ryskt beskydd stående stat.
Försöket, inspirerat av G. M.
Spreng-porten och lett av J. A.
Jäger-horn, misslyckades, men
förening
en med det övermäktiga Ryssland
kom dock som följd av Finska
kriget 1 808 — 0 9 (se d. o.).
Medan den finländska armén och
i vissa trakter även allmogen i
det längsta bekämpade den ryska
invasionen, mötte denna mindre
motstånd bland F:s bildade
klasser. Redan i juni 1808
uppmanades finländarna att sända en
deputation med
ståndsrepresen-tanter till Petersburg, och i okt.
s. å. anhöll en dylik, anförd av
K. Mannerheim, att kejsar
Alexander skulle sammankalla F:s
ständer. Till F:s generalguvernör
utsågs G. M. Sprengtporten.
Samtidigt som de ryska arméerna
angrepo det egentliga Sverige,
sammanträdde i Borgå F:s
ständer, organiserade ss. den lagliga
svenska riksdagen i fyra stånd
(adel, präster, borgare och
bönder). Denna ”lantdag” hyllade
Alexander ss. F: s monark,
sedan han avgivit regentförsäkran
och bekräftat 1772 års svenska
författning, varje stånds
privilegier samt gällande lag (29 mars
1809). Härigenom hade F:s
invånare uppsagt förbindelsen med
Sverige, som i freden i
Fredriks-hamn 7 sept. 1809 avstod till
Ryssland återstoden av F. samt
Åland och en del av Västerbotten
intill Torne älv och dess biflod
Muonio. •— Ryska tiden.
Som följd av Borgå lantdags
verksamhet inrättades ett högsta
inhemskt styrelseverk, kallat
re-geringskonselj, senare senat, delat
i ekonomi- och
justitiedepartementen, vilket senare samtidigt
skulle fungera som högsta
domstol. F:s grundlagar voro
framgent (delvis intill 1919)
regeringsformen av 1772 samt
förenings- och säkerhetsakten av
1789. De tidigare till Ryssland
överlåtna områdena av Viborgs
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
