Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Finländsk litteratur - Finländsk musik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
13
Finländsk musik
14
J. L. Runeberg. Hans ställning
är egendomlig, så till vida som
han skänker konstnärlig form åt
motiv, hämtade såväl ur finsk som
finlandssvensk miljö
(Elgskyttar-ne, Bonden Paavo m. fl. och
Fänrik Ståls sägner). Kring Runeberg
samlades ett stort antal vittra
och vetenskapliga författare
skalden och fysikern J. J.
Nervänder, den religiöse diktaren
L. Stenbäck, kritikern och
skalden F. C y g n æ u s och
historikern J. J. Nordström.
Samtidigt tar också den rent
finska kulturrörelsen ökad fart.
Dess ledande personligheter äro
E. Lönnrot, som samlade och
utgav den finska rundiktningen,
M. A. C a s t r é n, den finska
språkforskningens grundläggare,
och J. W. Snellman, vilken som
publicist kraftigt verkade i finsk
riktning. — Från denna tid klyver
sig den finländska kulturen i
tvenne, ofta varandra häftigt
bekämpande grupper. Inom den
finska gruppen märkas den
särskilt genom sin mot den svenska
kulturen avvisande hållning
kände historikern Y. Z. Y r j ö
-K o s k i n e n, Kalevalaforskaren
och lyrikern J. K r o h n,
språkforskaren och lyrikern A. A h 1
-q v i s t m. fl. Det finska
Finlands största skald är Alexis
K i v i, vars verksamhet på 1870-t.
fortsattes av de s. k.
folkskriftställarna, den finska litteraturens
egendomligaste företeelse,
allmogeskildrare ur folkets egna led,
sådana som Pietari P ä i v ä
-rinta, Heikki K a u p p i
-nen, Santeri Alkio m. fl.
Vid samma tid skapade K a a r 1 o
B e r g b o m den finska teatern.
På 1880-t. uppstår slutligen en
modern finsk konstdiktning med
Juhani Ahos naturalistiska
romaner och noveller, Minna
C a n t h s naturalistiska
skådespel, A. Järnefelts
psykologiska romaner och noveller o. s. v.
Lyriken ägde i J. H. E r k k o,
Kaarlo Kramsu och K a s
i-mir Leino utmärkta
representanter under samma skede. Vid
sekelskiftet bryta romantiska och
symbolistiska strömningar fram
hos finska prosaförfattare som
Maila Talvio, J.
Linnan-koski, L. Onerv a, J. L e h
-tonen, F. E. Sillanpää och
lyriker som L ar in Ky ös t i, E.
Leino, V. A. Koskenniemi
m. fl. — Inom den svenskspråkiga
litteraturen fortlevde länge den
runebergska traditionen. Dess
viktigaste representanter voro
Zacharias Topelius d. y.,
J. J. Wecksell och Gabriel
Lagus. Naturalismens främsta
svenskspråkiga författare voro K.
A. Tavaststjerna och J.
Ahrenberg. Bland
representanterna för en senare tids
strömningar märkas främst M. L
y-beck, vilken verkat både som
dramatiker, lyriker och novellist,
samt lyrikerna B. Gripenberg,
Hj. Procopé, J.
Tegengren och slutligen den
förnämste skildraren av det svenska
Finlands natur och allmoge, A.
M ö r n e. Hos flera, särskilt
Gripenberg, framträder en skarp
opposition mot de från finskt håll
gjorda försöken att undantränga
det svenska språket och den
svenska kulturen från dess plats i
Finlands andliga odling. Inom
den yngsta generationen märkas
den ypperlige novellisten och
dramatikern Runar Schildt och
de begåvade lyrikerna Jarl
H e m m e r och Ragnar
Ekelund.
Finländsk musik. Av den
forn-finska musiken återstå rester,
bevarade i enkla folkmelodier,
mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
