Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjelstrup ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
83
F j or gyn—F j äder
84
uppkommit av tidigare
förkast-ningsdalar, som av landisen 1. från
denna utgående dalglaciär ytter-
Schematisk bild av konturfjäder, a spole,
c fan, d bifjäder, k skaft.
ligare fördjupats. Den glaciala
erosionen har verkat kraftigast
i glaciärens centrala områden,
varför vid dalens mynning
klipptröskeln kommit att bli kvar. I
en och samma trakt förekomma
vanligen ett stort antal fjordar,
bildande ett fjordlandskap. Ett
typiskt sådant är norska kusten.
Andra fjordlandskap finnas på
Grönlands n.ö. kust, kusterna av
Brittiska Columbia och Alaska
samt på västkusten av Chile, s.
om 42° s. br. Där inlandsisen gått
fram över mera låglänta områden,
har den vanligen utjämnat
terrängmotsatserna i stället för att
fördjupa dem. Såväl på ö. som v.
kusten av Syd-Sverige finnas dock
åtskilliga fjordliknande vikar,
t. ex. Gamlebyviken,
Valdemars-viken och särskilt
Gullmarsfjorden (maximidjup 125,
mynnings-djup 45 m.).
Fjo’rgyn, i nord. myt. moder
till Tor; hon kallas även Jorö och
Hloöyn.
Fjorton punkter, Wilsons
F., se Världskriget.
Fjugesta, municipalsamhälle i
Knista skn, Örebro 1. 570 inv.
Fjuk, fyr i n. delen av
Vättern, mellan Motala och
Karlsborg.
Fjäder. Zool. För fåglar
karaktäristisk, med kräldjurens fjäll
homolog hudbildning, som består
av s t a m och fan, den förra åter
av en nedre, ihålig spole och en
övre, märgfylld del, skaftet,
det senare av på skaftet tätt
sittande, parallella grenar 1. strålar,
i sin tur försedda med smärre b i
-strålar. Små hakar på
bistrålarna gripa in i framförliggande
bistrålar, så att fanet bildar en
tät skiva. Nedtill i en längsfåra
på skaftets undersida finnes
stundom (dock ej på ving- och
stjärtpennor) en liten (hos t. ex.
kasuarfåglar stor) s. k. b i f j ä
-der. Följande huvudtyper av F.
särskiljas. Konturfjädrar:
F. med styv stam och tätt fan,
skapa fjäderdräktens kontur 1.
form och användas vid flykt
(vingpennor), som roder
(stjärtpennor) 1. som täckfjädrar
(ving-resp. stjärttäckare, se Fåglar).
Dun: F. med kort, böjligt skaft
och långa, mjuka fanstrålar utan
hakar, sitta närmast kroppen ss.
värmeskydd. Fjäderborst 1.
borstfjädrar: hår- 1.
borstlika F. med smalt, böjligt skaft
utan 1. med förkrympt fan, sitta
vid näbbroten, omkring ögonen
och här och var på kroppen. Hos
flertalet fåglar finnas F. endast
på de s. k. f j ä d e r f ä 11 e n,
andra delar av kroppen äro
nakna, om än täckta av
närsittande F. F:s färg beror dels på
färgämnen, dels på fjäderytans
optiskt verksamma struktur. —
F. bildas från en hudpapill, som
ligger nedsänkt i den s. k.
fjädersäcken. Delar av papillens
Del av vingpenna, k skaft, 1 fanstr&Ie,
m bistrålar med hakar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
