Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjäderdosa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
85
F j äderdosa—F j ädermy ggor
86
överhud förhornas och bilda (hos
små fågelungar resp, -foster) en
s. k. d u n p e n s e 1, som kommer
att bilda spetsen på en senare
framväxande större F. och
därefter avfaller. — Fjäderdräkten
växlas i regel en gång årligen,
vanl. på hösten, under den s. k.
r u g g n i n g e n, då F. falla av
och ersättas av nya F., som
växa upp under de gamla. De
vid flykten använda F. fällas
vanl. en och en under årets lopp
[undantag andfåglar (se d. o.)].
En del fåglar rugga även på
våren, andra erhålla sin
sommardräkt genom att fjädrarnas mera
oansenligt färgade kanter avfalla
vid den s.k. brämfällningen.
— Tekn. 1. Maskindel, som under
elastisk formförändring upptar 1.
utövar kraft 1. mildrar stötar. F.
kan utföras av stål,
aluminiumbrons, trä, kautsjuk o. d. Med
avseende på formen skiljes mellan
bladfjädrar och
spiralfjädrar, de senare kunna vara
cylindriska 1. koniska.
Bladfjädrar (bärfjädrar) utgöras
av en enda 1. flera på varandra
lagda rektangulära stål- 1.
träskivor ; användas förnämligast
till upphängning av vagnskorgar.
Spiralfjädrar utföras av ståltråd
1. stålband. Tråden, av cirkelrund
eller kvadratisk sektion,
upplin-das över en dorn med
skruvfor-migt spår. En annan typ av F.
äro s. k. förstärkningsfjädrar,
som utgöra en förstärkande del i
gjutgods, t. ex. inuti kolvar, i
Bladfjäder till järnvägsvagn.
T. v. Buffertfjäder. — T. h.
Spiralfjäder av tråd med kvadratisk sektion.
gjutna maskinstativ o. d. — 2.
Se Not och fjäder.
Fjäderdosa, fjäderhus,
omhöljet kring en spiralformad
drivfjäder. I F:s centrum sitter
fjäderstiftet, vari fjäderns
inre ända är fästad; yttre ändan
sitter fast i dosan. Då F. avger
arbete, roterar den kring det
stillastående stiftet; då den
upptar arbete, spännes fjädern genom
stiftets kringvridning, under det
dosan fastlåses med en spärr.
Fjäderfä, domesticerade
fåglar: höns, ankor, gäss, kalkoner
m. m.
Fjäderfäavelsförening, se
Sveriges allm än na
fjäderfäavelsförening.
Fjädergräs, se S t i p a.
Fjädermott, se M o 11 f j ä r i
-lar.
Fjädermyggor, Tendipe’didae,
en artrik fam. Tvåvingar,
hos vilka hanarnas antenner äro
fjäder-1. busklika, honornas
trådlika, korthåriga. F. likna mycket
de egentliga myggorna (se C u 1 i
-cidae). Larverna leva i regel i
vatten 1. multnande ämnen. De
flesta F. intaga ingen föda ss.
fullt utbildade insekter. Svärmar
av F. synas ofta som en rök
ovanför trädtoppar. Till F. hör bl. a.
släktet Chiro’nomus (Te’ndipes),
vars larver oftast äro omgivna av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
