Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fjäderdosa ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Fjäderpensel—Fjällboskap
88
rör av lera 1. sand och leva i
sjöarnas bottenslam; deras blod är
vanl. rött av hemoglobin. Se även
Svidknott.
Fjäderpensel, se Hår.
Fjädertofsspinnare, se L y
-mantriidae.
Fjäderupphängning användes
å järnvägsfordon för att hindra,
att de stötar, som på grund av
skenskarvar och andra
ojämnheter träffa hjulen, fortplantas till
ramverket. Mot hjulaxlarnas
lagerboxar vila därför
bladfjädrar, som med sina ändar äro
förbundna med ramverket; på
lokomotiv förenas ofta fjädrarna med
varandra medelst balansarmar,
varigenom plötsligt påkommande
belastningar jämnare fördelas på
axlarna.
Fjädervikt, se Boxning och
Brottning.
Fjäderätning, sjuklig
benägenhet hos höns att under den
tid fjädern är ung och i sin nedre
del blodfylld aväta densamma.
Motverkas genom utfodring med
animaliskt foder samt
kalciumfosfat i form av krossade ben,
foderfosfat o. d. samt genom
beredande av tillfälle till motion.
Fjädrundaland, se
Fjärd-hundraland.
Fjälie, socken i Malmöh. 1.,
jämte Flädie pastorat i Lunds
stift. 1,130 inv. — Romansk
kalk-stenskyrka med rester av
medeltida kalkmålningar.
Fjälkestad, socken i
Kristian-st. 1., pastorat i Lunds stift.
1,610 inv. — IF. ligger Råbelöv
(se d. o.).
Fjälkinge, socken i Kristianst.
1., jämte Nymö pastorat i Lunds
stift. 1,360 inv. — Romansk
grå-stenskyrka. — I F. är gjort ett
intressant fynd från tidigaste
bronsåldern: 4 bronsyxor och 2
spiraJrjngar av guld. Två av
Fjällborstsvansar. Nattsmyg. Längd 1—
l,s cm.
yxorna äro gjorda i England, den
tredje i Italien och den fjärde
inom landet. Fyndet är av betydelse,
därför att det visar, att
bronsåldern börjar ung. samtidigt över
hela Europa.
Fjäll. 1. Berg, vars topp når
över trädgränsen. Om ett F. icke
når över snögränsen, kallas det
lågfjäll; når det över
snögränsen, kallas det högfjäll.
Även andra berg, vilkas högre
delar i likhet med verkliga F. äro
kala och ofruktbara 1.
svårtillgängliga, kallas understundom F.,
t. ex. det blott 195 m. höga
Krop-pefjäll i mell. Dalsland. — 2. Se
Fiskar och Kräldjur.
Fjällabb, se Labbsläktet.
Fjällbacka. 1.
Kapellförsamling till Kville (se d. o.). — 2.
Municipalsamhälle och fiskläge i
F. 1. Badort. 600 inv.
Fjällborstsvansar, Thy
sanera, en ordn. av Apterygo’ta, med
spolformig, fjällbeklädd kropp,
långa, trådlika antenner, bitande
mundelar samt tre långa
svans-borst. Till F. hör bl. a.
natt-smygen 1. silverfisken,
Lèpi’sma saccharina, en starkt
silverglänsande, livlig art, som
ofta anträffas inomhus i skryms*
len; nattdjur, som lever av socker,
mjöl o. d. och stundom skadar
tyger m. m.
Fjällboskap, fjällras 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
