Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Flygning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Flygning
192
fotografier till Dagens
Nyheter.
1919 maj. Löjtnant E. Nordquist
flyger Ljungbyhed—Stock-
holm—-Ljungbyhed samma
dag med ett flygplan av
alltigenom svensk
tillverkning.
,, sept. Löjtnant N. Rhodén flyger
i stark medvind utan
mellanlandning Ystad—
Haparanda—Boden på 7
tim.
1922. Löjtnant Axel Ljungdahl
1,600 km. oavbruten
flygning på 14 tim. 12 min.
1923 juni. Löjtnant G. Gardin
höjdrekord 7,219 m.
Under världskriget fick
flygplanet tillfälle att ådagalägga sin
militära användbarhet. Kriget
medförde en enorm utveckling i
flygandets konst och en eljest
under lika lång tidrymd väl
otänkbar utveckling av själva
flygplanet. Som en följd av dels
omfattande laboratorieundersökningar,
dels en mångfald praktiska
erfarenheter förbättrades flygplanets
kvalitet. Motorerna utvecklades
snabbt till avsevärda
hästkraftbelopp och ökad driftsäkerhet.
Luftstridernas speciella
fordringar medförde nödvändigheten för
alla flygare att särskilt utbilda
sig i att behärska flygplanet i
alla möjliga lägen. Härigenom
uppstod den s. k. konstflygningen
som allmänt utbildningsmoment.
— Tiden efter kriget
kännetecknas mest av försök att utnyttja
det genom kriget utvecklade
flygplanet för fredlig trafik (se
Lufttrafik). Den militära
användningen av flygplanet har
utsträckts till att även omfatta
torpedlancering. I Sverige
började 1911 H j. N y r o p och Oscar
A s k de första försöken att bygga
ett inhemskt flygplan, drivet av
en förbränningsmotor. För sin tid
mycket framsynta och värdefulla
teoretiska och experimentella
undersökningar över
flygproblemet hade långt tidigare
påbörjats av J. E. Cederblom
(publicerade först 1920 efter
hans död). 1913 startades
flygplantillverkning (typ H.
Farman) vid Södertälje Verkstäder,
varjämte ett konsortium byggde
ett flygplan, liknande det franska
Nieuportmonoplanet, vilket
inköptes av staten. 1914 startade
EnochThulin privat
tillverkning av flygplan. I juni 1915
bildade han bolag och upptog även
tillverkning av flygmotorer. I
synnerhet motortillverkningen tog
raskt fart, och vid slutet av kriget
sysselsatte fabriken (a. b. Enoch
Thulins Aèroplanfabrik,
Landskrona) omkring 800 arbetare.
Under kriget startades ytterligare
en flygplanfabrik, Nordiska
Avia-tikbolaget. Flygplantillverkning
upptogs mot krigets slut även vid
Flygkompaniets tygverkstäder å
Malmslätt. Efter krigets slut
nedlades flygplantillverkningen
vid de civila verkstäderna. 1922
startades ånyo en civil flygplan-
Fig. 8. Biplan med två 4-bladiga propellrar, använt vid flygning Kapstaden—Kairo.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
