Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fodervicker ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
225
Fodervicker—Fog
226
losafoder, lavar, ljung och löv.
II. Kraftfoder. 1) Naturliga
kraftfoder: strå- och trindsäd,
kastanjer, ollon, lin- och
hamp-frö, mjöl och kli. 2)
Industrialster : från sockerfabrikationen
(melassfoder och sockersnitsel),
från jäsningsindustrin (torkad
jäst, maltgroddar), från
oljeindustrin (oljekakor,
oljekaks-mjöl och glutenfoder). B. Från
djurriket. 1) Mjölk- och
mejeriavfall. 2) Kött- och
fiskavfall. C. Helt 1. delvis
oorganiska fodermedel.
Foderfosfat, fosforlevertran. — Jfr
Fodervärde.
Fodervicker, se V i c i a.
Fodervärde, fodermedlens
värde som näringsämnen, med
hänsyn till halt av smältbara
beståndsdelar samt till dessas värde
för de olika djurslagen under
olika produktionsriktningar. Genom
’råanalys (jfr Analys. Lantbr.)
bestämmes procentuella
mängderna av följande huvudgrupper av
ingående ämnen: råprotein
[ren äggvita, amider (organiska
kväveföreningar, huvudsaki.
aminer och aminosyror), oorganiska
kväveföreningar]; råfett
(fett-arter jämte vax, harts,
klorofyll och andra färgämnen,
mjölk-och smörsyra); växttråd
(cellulosa, pentosaner, lignin, kutin) ;
kvävefria
extraktiväm-nen (sockerarter, stärkelse,
inu-lin, gummiliknande ämnen,
slem-och pektinämnen, glykogen,
pentosaner, organiska syror) ; aska
(mineralämnen). Genom
smält-barhetsförsök med djur utrönes
fodermedlens smältbara halt av
äggvita, fett, växttråd, amider
och kvävefria extraktivämnen,
uttryckt i procent. Halten av
smältbara ämnen avgör närmast
fodermedlens värde. — Om
råanalysen visar, att ett
foderme
dels procentuella halt av
näringsämnen är normal, kan förmodas
att även de smältbara
näringsämnena förekomma i den mängd,
som genom de vetenskapligt
utförda utfodringsförsöken fastställts
(jfr tabellen sp. 223—224). För
den praktiska utfodringen ha
försök gjorts att uttrycka
fodermedlets helhetsverkan i en
lämplig enhet med jämförelsetal,
baserat på näringsvärdet hos ett
visst fodermedel 1. någon av dess
beståndsdelar. Sådana enheter äro
hövärde- och kolhydratsenheter,
stärkelse- och
mjölkproduktionsvärden m. fl. I Sverige begagnas
numera allmänt foderenheten, vid
utfodring av svin ersatt med kg.
kornvärde, som i vissa fall något
avviker på grund av svinens
utnyttjande av fodret på något
annorlunda sätt än t. ex. mjölkkors.
1 foderenhet (1 kg. kornvärde)
motsvarar näringsvärdet av 1 kg.
korn 1. 1,1 kg. torrsubstans i
foderrotfrukter. Ett fodermedels F.
uttryckes i det antal kg. av
fodermedlet, som motsvarar värdet av
1 foderenhet (1 kg. kornvärde).
— På grundval av dessa enheter
ha utfodringsnormer för olika
djurslag utarbetats. Jfr resp,
husdjurs skötsel och Utfodring.
— Se tabellen sp. 223—224.
Fodring 1. foderhästar,
en 1892 avskriven grundskatt,
uppkommen ur allmogens urgamla
skyldighet att hålla foder åt
konungens och hans representanters
hästar. F. började på 1500-t.
avlösas i penningar och ingick i
jordeboksräntan.
Foedera’ti, lat., förbundna;
benämning på icke-romerska folk,
som gjorde romersk krigstjänst.
Foe’tus (lat. unge) 1. f e’ t u s,
foster. — F o e t a’ 1 1. f e t a’ 1,
hänförande sig till fostret.
Fog, mellanrum mellan stenar -
8. - Le x. IV. Tr. 3. 3. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
