Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkhögskolelärare ... - Folklek
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
257 Folkhögskolelärare—Folklek 258
Malungs F., Malung.
Gävleborgs l:s F., Bollnäs.
Gästriklands F. (Västerberg), Storvik.
Norra Hälsinglands F., Forsa.
Västernorrlands l:s F. (Älsta), Fränsta.
Hola F., Prästmon.
Norra Ångermanlands F. (Hampnäs),
Själevad.
Jämtlands l:s F. (Birka), Täng.
Västerbottens l:s F. (Degerfors),
Vin-deln.
Sunderby F., Södra Sunderbyn.
Tornedalens F. (Matarengi),
över-torueå.
Lapplands ambulerande F.
Folkhögskolelärare skall
enligt gällande stadga ha idkat
studier vid universitet 1. högskola.
F. anställes av folkhögskolans
styrelse. Behörighet till ordinarie
lärarbefattning prövas av
skolöverstyrelsen.
Folkkommissarie, f o Ik o m
-budsman (ry. naro’dnij
kom-missa’r, ty. Volksbeauftrager),
titel för medlemmarna i den
ryska sovjetrepublikens regering
(jfr Bolsjevism sp. 258) och
i den ministär, som i Berlin
bildades vid revolutionen 1918.
Folkkonsertförbundet,
förening i Sthlm, grundad 1904,
för anordnande av prisbilliga
folkkonserter med även i litterärt
avseende värdefulla program;
åtnjuter från 1906 kommunalt
understöd. Vid årsslutet 1923 var
antalet givna konserter 399.
Folkkrig, se
Folkbeväpning.
Folkkyrka, ett i nyare
språkbruk uppträdande ord, vilket vill
beteckna ett visst kyrkosamfund
ss. intimt förknippat med ett folks
hela liv och alltjämt uppburet av
dess stora flertal, vare sig kyrkan,
ss. i Sverige, äger statskyrkans
form 1. sambandet mellan stat och
kyrka är löst. I Sverige har den
ungkyrkliga rörelsen med
förkärlek använt denna term för att
markera, att kyrkan icke är (och
aldrig varit) blott en
statsinstitu
tion. Skillnaden mellan en från
sambandet med staten löst F. och
ett frikyrkligt samfund skulle
kunna sammanfattas så, att den
förra rekryteras genom de
ständigt nya generationerna, det
senare åter blott genom enskildas
frivilliga inträde. Jfr
Frikyrkliga.
Folklanden kallades tre
större rättsområden i Uppland,
Attundaland, T i u n d a
-land och F j ä r d h u n dr a
-land. Namnen härleda sig från
deras indelning i hundare (resp.
8, 10 och 4), vilka uppställde
folket, d. v. s. hären, i motsats
till Boden (det senare
Boslagen), som indelades i skeppslag
och bemannade flottan med
rod-dare. F. sammanslogos 1296 till
Upplands lagsaga, då deras
tidigare rätt (Vig siarens lagsaga)
ersattes med Upplandslagen.
Folklands tingstad, Sæmingia
hundares samt hela folklandet
Attundalands tingsplats, vid
Lunda kyrka i Sthlms 1. Här
uppstod i början av 1300-t. en
handelsplats, vars utveckling till
stadssamhälle stäcktes av
kungliga förbud.
Folklek, en hos allmogen
förekommande och hos den utbildad
sånglek 1. idrottslek. I sångleken,
som till största delen torde vara
en medeltida skapelse, är
huvudvikten lagd på den dramatiska
handlingen (Simon i Sälle,
Jungfrun hon går i dansen, Så havra
m. fl.). Vanl. räknas till F.
även julspelen (Staffanspel,
Tret-tondagsspel). Idrottsleken
omfattar flera olika former. Spelen
närstående äro Slå katten ur
tunnan, Bingridning, Kappränning
m. m., vilka mest varit förbundna
med fastlagen och vårens fester.
Av andra idrottslekar kunna
nämnas bollspel, kraftprov, stavhopp
9. — L e x. IV. Tr. 10. 3. 24.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
