Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folksägen - Folkteatern - Folktribun - Folktro
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
295
Folkteatern—Folktro
296
klockare och. länsman, men utgöra
stundom en omild granskning av
vissa utsocknesbor, t. ex.
västgöta-knallar och smålänningar. I regel
är F:s vittnesbörd ytterst
opålitligt, men i några få fall har man
kunnat kontrollera, att den genom
årtusenden bevarat riktiga
uppgifter. Av all folkdiktning har F.
hållit sig mest levande ner till
våra dagar. Ett exempel på F:s
rikedom lämnar Evald T ang
Kristensens enastående
sam-larverksamhet {Danske Sagn I—
VII, 1892—1901, innehåller 13,894
sägner). Vår ihärdigaste
sägen-upptecknare torde vara Eva
Wigström. Konstnärligt mest
verkningsfullt har F.
återberättats i Asbjörnsens Norske
huldreeventyr og folkesagn, 1845.
Äran av att först vetenskapligt ha
upptäckt F. tillkommer bröderna
G r i m m, som 1816—18 utgåvo
Deutsche Sagen.
Folkteatern. 1. F. i Stockholm
anlades 1856 av G. A. Müller och
kallades till 1887 Teatern
vid
Ladugårdslands-t o r g efter sitt läge vid nuv.
östermalmstorg. Den har ofta
skiftat ägare och är nu (1924)
revy- och lustspelsteater under
ledning av Fredrik Hedlund. — 2.
F. i Göteborg, revyteater, 1903
—22 under ledning av Axel
Eng-dahl.
Folktribu’n, se T r i b u n.
Folktro, de hos ett i högkultur
levande folk, mestadels i dess
bredare lager, bevarade resterna av
gångna tiders världsåskådning.
Liksom folkseden (se d. o.),
och i än högre grad än denna, har
F. bevarats endast på sådana
områden, där rationellt tänkande
icke ger några förklaringar 1. där
dessa äro svårfattliga. Sedvänjor
och riter, som med vanans makt
inrotat sig, ha också i många fall
hjälpt till att bevara gamla
föreställningssätt 1. givit upphov till
nyare. Studiet av F. begagnar sig
av en jämförande metod, varvid
dels föreställningar inom
kulturfolkens F. jämföras med liknande,
vilka ännu ha allmän giltighet hos
naturfolk, dels numera som F.
framträdande företeelser ställas i
sitt historiska samband med i
äldre tid hos samma folk gällande
åskådningssätt. Hela grupper av
F., t. ex. de som grunda sig på
antagandet av en inneboende
”makt” hos ting, ord, toner o. s. v.
1. på vitalt samband mellan
föremål, vilka för oss endast äga en
viss likhet — t. ex. mellan röda
föremål och blodet, mellan bild
och förebild o. s. v. —, få genom
den förstnämnda metoden sin
förklaring i samband med primitivt
tänkande överhuvudtaget. Andra
folktroföreställningar låta sig
genom den senare metoden påvisas
som rester av äldre 1. yngre
förkristliga åskådningar, t. ex.
”Odins jakt”, ”näcken”,
”tomten” 1. tron på gengångare,
spöken, varulvar o. s. v. Andra
företeelser, t. ex. olycks- och
lyckodagar samt föreställningar om
himlakropparnas inflytande,
tillhöra ett gemensamt europeiskt
kulturarv från Orienten.
Slutligen äro icke så få
folktroföreteelser rester av äldre (katolsk)
kristendom, ss. en mängd besvärjelser,
1. av medeltida vetenskap, ss. en
stor del folkmedicinska
åskådningar. — Studiet av F. har länge
fördröjts av den avsky, som de
kyrkliga myndigheterna hyst och
utbrett mot äldre, ss. ”hedendom”
och ”vidskepelse” betraktade
föreställningar. Det är i detta
hänseende typiskt, att de bästa
källorna till studiet av äldre F. äro
kyrkliga polemiker, förbud och
straffprocesser, ej minst den stora,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
