Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folktro - Folkungaupproret - Folkungaätten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
297
Folkungaupproret—Folkun gaätten
298
av kampen mot häxväsendet
framkallade litteraturen. Å andra
sidan framkallar just denna kamp
under 1600- och 1700-t. flerstädes
i Europa ett mera vetenskapligt
sätt att betrakta dessa företeelser.
I Sverige ha Urban H i ä r n e,
Linné m. fl. företrätt denna
riktning, men det är dock typiskt,
att ännu L. Fr. Rääf (d. 1872)
icke ville utge 1. ens till fritt
bruk lämna sina rika
folktrouppteckningar, utan testamentariskt
föreskrivit stränga
kompetensvillkor för dem, som skola äga
rätt att bruka desamma. Först G.
O. Hyltén-Cavallius och
hans efterföljare hos oss ha,
liksom engelska, tyska och franska
folklorister vid samma tid, gjort
F. till föremål för metodisk
insamling och undersökning. N. E.
Hammarstedt har grundlagt
Nordiska Museets forntroarkiv.
Grundläggaren av en modern
folksed- och folktroforskning är
tysken W. M a n n h a r d t. Ett oerhört
material till komparativ
forskning och många ypperliga
problemlösningar ha framlagts av
engelsmannen J. G. F r a z e r. En
livlig verksamhet utvecklas i
Finland, där de östsvenska
kulturminnesmärkena på detta område
samlats av Svenska
litteratursällskapet i Finland.
Folkungaupproret, se A s p e
-näsätten.
Folkungaätten, medeltidens
förnämsta svenska ätt, ledes av
traditionen tillbaka till Folke
Filbyter på hednatiden. Från
1100-t. omtalar Saxo en Folke,
”den mest högborne man i
Sverige”, vars sonsöner betecknades
som Folkungar. Den äldste av
dessa, BirgerBrosa, var jarl,
vilken värdighet sedermera synes
ha gått i arv inom F. Av Birgers’
barn märkas Filip, vars dotter
Folkungarnas vapen. (Frånsidan av
hertig Erik Magnussons sigill.)
trol. var stammoder för ätten
Blå (se d. o.), Folke, som var
jarl under Sverker d. y., och
Ingegärd, som blev denne
konungs andra gemål. Då deras
dotter Helena bortfördes ur ett
kloster av Folkes son Sune,
uppstod fiendskap mellan svågrarna,
och Folke torde ha främsta
andelen i konungens fördrivande.
Bägge stupade 1210 i striden
vid Gestilren, varefter Birger
Brosas yngste bror Karl (d.
1220) blev jarl och efter honom
hans son Ulf Fa se (d. 1248).
Därpå övergick j ar Ivärdigheten
till den berömde Birger Jarl
(se d. o.), fjärde son till Birger
Brosas bror Magnus M i n
-nessköld. Dennes äldre söner
Eskil, Karl och Bengt
voro även bemärkta män. Eskil,
lagman i Västergötland omkr.
1220, uppgives ha haft stor andel
i utformandet av landskapets lag.
Gift med en norsk jarladotter
anlitades han ofta som
underhandlare med Norge. Karl (d.
1220 på korståg mot esterna) och
Bengt (d. 1236) tillhörde det
andliga ståndet och voro efter
varandra biskopar i Linköping.
Karl var även 1216—-19
förmyndare för den unge Johan Sver-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
