Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkvandringstiden - Folkvang - Folkvisa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
309
Folkvang—Folkvisa
310
fin guldtråd och prydda med
djurfigurer i filigranteknik. Arm- och
halsringar av guld från denna tid
äro mycket vanliga. En stor
mängd romerska guldmynt
(so’-lidi) fördes även under F. till
Norden. Även den för
sydgerman-ska folk kännetecknande
infattningen med granater och glas får
i Norden en rik användning,
särskilt på svärdknappar av guld,
och dessa nordiska arbeten stå ej
de sydligare efter i tekniskt
utförande. Likaså förekomma
karv-snittsornament och genombrutna
mönster på konstalstren från
denna tid. — Under F. utvecklar sig
på germanskt område en säregen,
livskraftig ornamentstil, den s. k.
germanska djuromamentiken.
Djurmotiv från romersk kultur
upptagas och ombildas starkt.
Lemmarna lösryckas från
kroppen och övergå så småningom till
symmetriska bandslingor. Denna
utveckling, pågående in på 800-t.,
har av den svenske arkeologen B.
Salin uppdelats på tre skilda
stilperioder (Stil I—III). Stil I och
II förekomma på såväl nord- som
sydgermanskt område, Stil III
däremot uteslutande i Norden.
Dessa orneringsarter förekomma
på spännen av brons och silver
(ofta förgyllda), hängprydnader,
rembeslag, svärdfästen, beslag till
sköldar, svärdslidor o. d. Stil II,
som är särskilt karaktäristisk för
600-t., är representerad i flera
gravfynd. De märkligaste av
dessa äro båtgravarna vid Vendels
kyrka i Uppland (från omkr. 600
—900), vilkas fyndföremål,
frånsett importerade glaskärl, torde
Guldbeslag’ till svärdfäste, funnet i
Västergötland.
Svärd funnet i Vendel, Uppland.
till största delen vara svenskt
arbete (se Vendel). — Till F.
höra också kungshögarna vid
Gamla Uppsala (se d. o.) samt
Ottarshögen i Vendel, vilka till
skillnad från de ovannämnda
Ven-delgravarna äro brandgravar (jfr
Gravskick). Som minnen av
den oroliga F. bör även enl.
senaste forskningar räknas också en
del bygdeborgar (se d. o.) särskilt
i Götaland. De ställas av många i
samband med de strider, vilka vid
denna tid utkämpades mellan
svear och götar. — F. övergår
omkr. 800 i det sista förhistoriska
skedet, vikingatiden (se d. o.).
Folkvang, isl. Folkvangr,
Frejas boning enl. eddadikten
Grim-nismål. Varje dag mottog hon där
hälften av de i strid fallna
kämparna; den andra hälften
tillhörde Odin.
Folkvisa, i Sverige namnet på
den medeltida dansvisan, vilken
vunnit sin kanske högsta
utveckling i Norden. I vidare mening
kan ordet dock brukas om varje
sorts sångvisa, som vunnit folklig
spridning (vaggvisor, vallvisor,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
