Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Folkvisa - Folkärna - Follikel - Follingbo - Follo - Fomalhaut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
Folkärna—Fomalhaut
314
omdiktats till Norges äldsta
kämpavisor. Kämpavisans
blomst-ringstid infaller under 1300-t.,
och den vilar helt och hållet på
inhemsk 1. utländsk sagotradition
1. på i sagoform mer 1. mindre
upplösta eddakväden. Berömda
kämpavisor handla om Rolands
fall på ”Russarvollen”, om Didrik
och hans kämpar, om Hagbard
och Signe. I Sverige äga vi från
medeltidens utgång några
allmogevisor om danskens förtryck,
vilka också skrivits närmast i
kämpavisestil; den mest berömda
av dessa är den om Gustav Vasa
och dalkarlarna. — Den äldsta
nordiska riddarvisan erinrar om
de franska dansvisorna (se C a
-ro le), som vi dock i regel
känna blott genom mycket sen
tradition. Intet tvivel torde dock råda
om att F. först uppstått på
bre-tonskt-romanskt område,
omfattande utom Frankrike n. Italien
och ett stycke av Spanien. Den
engelska 1. rättare skotska visan
står i sin helhet den nordiska
ganska nära och äger som den en
episk utformning. Ehuru den
delvis upptecknats redan under
1400-t., intar den t. ex. i fråga
om omkvädet en yngre
ståndpunkt än den nordiska, och
tydligt är, att den ej varit så fast
knuten till dansen. Förbindelsen
mellan skotsk och nordisk F.
torde böra sökas i bägge
riktningarna. Den tyska F.
härstammar utom i några undantagsfall
från 1300- och 1400-t. och äger en
mer 1. mindre klart utpräglad
lyrisk karaktär. Åtminstone från
1500-t. har den vunnit insteg i
Norden men sålunda först på en
tid, då F. i stort sett upphört att
vara dansvisa. Den mycket rikt
utvecklade slaviska F. har under
1300-t. i några fall sökt sig in i
Norden, rimligtvis över Gotland.
— Det europeiska folkvisestudiet
har fått en avgörande väckelse
genom dansken
SvendGrundt-v i g. Huvudverket är Danmarks
gamle Folkeviser, vars första del
utkom 1853 och som efter
Grundt-vigs död fortsatts av Axel
01-r i k samt väsentligen avslutats
1919. Med Grundtvigs huvudverk
som sin förebild har amerikanen
C h i 1 d utgivit English and
Scottish populär ballads 1882—
98. Norske folkeviser, bd I—III,
utgivas från 1920 av Knut
L i e s t ö 1 och M o 11 k e M oe. I
Sverige utgav Arwidsson 1834
—42 Svenska fornsånger, ett för
sin tid metodiskt banbrytande
verk. Redan 1814—16 hade G e i
-jer och A f z.e 1 i u s utgivit
Svenska folkvisor, vilken samling
1880 förelåg omredigerad av
Bergström och H ö i j e r.
1884 påbörjade N o r e e n och
S c h ü c k utgivandet av
1500-och 1600-talens visböcker, vilken
publikation ännu ej helt
avslutats. 1887—1900 utgav Ernst
L a g u s Nyländska folkvisor, och
1902—03 utkom August
Bondesons visbok, som innehåller
”folkets visor, sådana de leva och
sjungas ännu i vår tid”.
Folkärna, socken i Kopparb.
1., pastorat i Västerås stift. 5,330
inv. I F:s pastorat ingår Krylbo
köping.
Folli’kel (lat. folli’culus), liten
blåsa 1. säck. — Follikulä’r,
biåslik, av blåsor sammansatt.
Follingbo, socken i Gotl. 1.,
jämte Roma, Björke och
Ake-bäck pastorat i Visby stift. 590
inv. — Kyrkans långhus och torn
äro från omkr. 1200, koret från
omkr. 1300.
Follo, bygderna närmast ö. om
Kristianiaf jorden, se A k e r s
-hu s 1.
Fomalhaut [få’-], arab., stjär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
