Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Forell—Form
334
Die seæuelle Frage (1905; Den
sexuella frågan, s. å.).
Fore’ll, se Laxsläktet.
Forel-Ro’ssis skala [fårä’ll],
se Jordskalv.
Forenede Dampskibsselskab,
Det F., se Rederibolag.
Fore’nsisk (lat. fore’nsis, av
forum, se d. o.), rättslig. —
Fo-r e n s i s k medicin,
rättsmedicin.
Forezbergen [fårä’§-],
bergskedja i Frankrike, mellan
floderna Loire och Allier, på gränsen
mellan dep. Loire och
Puy-de-Döme. Medelhöjd 1,000 m.;
högsta toppen, Pierre-sur-Haute,
1,640 m.
Forfar [få’fa], grevskap på
Skottlands östkust, vid Firth of
Tay. Åkerbruk och
boskapsskötsel. 275,000 inv. Huvudstad
Forfar. 11,000 inv.
Forfeit [få’fit], se
Kapplöpning.
Fo’rkys, i grek. myt. en åldrig
havsgud, fader till graierna och
gorgonerna och till draken Ladon,
som bevakade hesperidernas
gyllene äpplen.
Forli [fårli’], stad i prov, med
samma namn i Emilien, Italien.
Biskopssäte. Silkesspinnerier,
maskintillverkning. 50,000 inv.
da Forli [fårli’], Melozzo,
f. 1438, d. 1494, italiensk målare,
verksam huvudsaki. i Rom och
Umbrien. Antagl. lärjunge till
Piero dei Franceschi, byggde han
sin konst på skarp
verklighets-iakttagelse och grundlig teknisk
kunskap men ägde därjämte ett
fint, poetiskt skönhets sinne.
Berömda fresker av F. äro hans
gruppbild av påven Sixtus IV och
dennes anhöriga i Vatikanen samt
hans från kyrkan Santi Apostoli
i Rom till Peterskyrkans sakristia
överflyttade musicerande änglar.
Form (lat. fo’rma), i allm.
Musicerande ängel. Fresk av Melozzo
da Forli. Peterskyrkan, Rom.
skapnad, det sätt, på vilket
delarna av ett helt äro ordnade;
regelbunden ordning (även för
åskådningen, tanken, språket
etc.) ; uttryckssätt, skrivsätt.
—-Estet. Den yttre gestaltningen
av ett konstverk i motsats till
dess innehåll (jfr Estetik sp.
1205—06). — I en mer inskränkt
bemärkelse användes F. inom
bildkonsten, i motsättning till
färgen och den konturen
återgivande linjen, om återgivandet
av ett föremåls, särskilt
människokroppens, plastiska
förhållanden, antingen detta sker
direkt (i skulpturen) 1. genom
illuderande medel (i teckning och
målning). — I diktkonsten
användes F. med en liknande
inskränkning särskilt om språk- 1.
versformen. — Fil. F. användes redan av
Cicero ss. beteckning för
idébegreppet hos Platon och blev sedan
i den skolastiska
medeltidsfilöso-fin (se d. o.) beteckning såväl för
den platonska idén som för den
däremot svarande ideella
principen i Aristoteles’ metafysik. Ur
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
