Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forell ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
335 Forma—Formaldehyd 336
metafysisk synpunkt blir jämlikt
dennes betraktelsesätt
motsatsbegreppet till F. materia (se d.
o.), den ännu oformade, men för
gestaltning mottagliga principen.
I samband med denna metafysiska
distinktion har ock efter hand
utvecklat sig en logisk
distinktion mellan de båda begreppen,
i det man kommit att beteckna
tänkandets allmänna gestaltning
och sammanhang ss. dess form,
till skillnad från tänkandets
innehåll ss. dess materia. De
häremot svarande adjektiven äro
formal 1. formell samt
materiell, ofta även r e a 1 1.
reell. Ur denna synpunkt
kallas sålunda logiken formell, i
den mån den bortser från det
särskilda innehåll, som tänkes i den
ena 1. andra tanken, från
tankens eventuella
överensstämmelse med sitt föremål, och blott
fäster sig vid
tankesammanhangets egen inre konsekvens 1.
motsägelsefrihet. Mången gång
finner man ock termen formal 1.
formell likbetydande med allmän
1. generell 1. abstrakt, varvid då
materiell 1. reell betecknar det
mera speciella, innehållsrika 1.
konkreta. Om formell bildning se
Formalism. — Fys.
Aggrega-tionstillstånd (se d. o.). —
Idrottst. En hästs 1. sportsmans
tillfälliga prestationsförmåga
(”god form”, ”dålig form”). —
Matem. Se Homogen
funktion. — Mil. Det sätt, på vilket
en trupp alltefter ändamålet är
uppställd, t. ex. i samlings-,
marsch-, manöver- 1. stridsform.
Forma, plur. f o r m o r, ett
koniskt rör av järn 1. metall, vanl.
dubbelväggigt och försett med
vattenkylning, vilket i ugnar är
inmurat i väggen med den mindre
öppningen inåt. Antingen
användes F. för tillföring av blästerluft
(blästerforma), varvid ett
munstycke (se T ätt a) är instucket
i F., 1. för avtappning av slagg
(slaggforma). — I en
bes-semerkonverter äro F. av eldfast
tegel med ett flertal blästerhål
och ligga i ugnens botten (f o r m
-botten). — Formbröst, de
fördjupningar i masugnsmuren,
vari F. ha sin plats. De voro förr
mycket stora för att lämna plats
för bälgarna.
Forma’l-, for me’11 (lat.
forma’lis), som rör 1. har avseende
på formen.
Fo’rmaldehy’d (av lat.
formi’-ca, myra, och aldehy’d, se d. o.),
den enklaste aldehyden inom
fettserien. Formel: HCHO. F.
upptäcktes 1868 av A. W. v.
Hof-mann, som erhöll den genom att
leda ångor av metylalkohol samt
luft över upphettade
platinaspiraler. Numera användes i stället
för platina koppar 1. silver som
katalysator. F. kan även
framställas genom reduktion av
myrsyra (därav namnet) med vätgas
i närvaro av vissa metaller vid
högre temperatur. F. är vid
vanlig temperatur en gas med
stickande lukt; den förtätas vid
— 21° C. till en färglös vätska.
Vid indunstning polymeriseras F.
delvis till
paraformalde-h y d, en vit, amorf massa. Vid
fullständig indunstning erhålles
en återstod av en fast polymer
oxymetylen. Genom inverkan av
små mängder alkalier ger F. vid
aldolkondensation upphov till en
sött smakande, sirapsliknande
massa, f o r m o s, som huvudsaki.
består av inaktivt fruktsocker. —
En 40 %-ig vattenlösning av F.
förekommer i handeln under
namnen formol 1. formalin
och användes utspädd vid
desinfektion, betning m. m. samt
konservering (ej av födoämnen). F.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
