Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formalin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
339
Formell—Formering
340
Fig. 1. Konstitutionsformel för
bensoe-syra.
grundämne har sitt särskilda
tecken, som även utgör en
symbol för en atom av grundämnet.
Sammansättas flera grundämnen
till en molekyl, t. ex. x atomer A,
y atomer B o. s. v., tecknas
molekylen Ax By. Denna F. anger även
de viktsförhållanden, i vilka
grundämnena ingå i molekylen,
emedan varje grundämne har en
bestämd atom vikt. Formeln H,SO4
är det kemiska tecknet för
svavelsyra och anger, att en molekyl av
detta ämne sammansättes av två
väteatomer (H), en svavelatom
(S) och fyra syreatomer (O).
Enär vätets atomvikt är 1,008,
svavlets 32,07 och syrets 16, är
viktsförhållandet väte : svavel :
syre i svavelsyra lika med
2,016 : 32,07 : 64. — En kemisk
reaktion äskådliggöres médelst en
r e a k t i o n s f o r m e 1, t. ex.
NaOH + HC1 = NaCl + H2O,
som utläses: natriumhydroxid
-|-saltsyra = koksalt -|- vatten.
Denna F. återger
reaktionsförlop-pet såväl i kvalitativt som
kvantitativt avseende. — Särskilt
inom den organiska kemin användas
konstitutions- 1.
struktur f o r m 1 e r, vilka ange det
sätt, varpå atomerna äro bundna
vid varandra med hänsyn tagen
till atomvärdet. Formeln i fig. 1
betecknar en molekyl bensoesyra.
C7H,O2, i vilken 7 fyrvärda
kolatomer, 6 envärda väteatomer och
2 tvåvärda syreatomer ingå, och
anger dessutom på grund av
atomernas inbördes lägen vissa
egenskaper hos bensoesyran. Genom
konstitutionsformler kunna olika
föreningar med samma
procen-tiska sammansättningar erhålla
olika F. (selsomeri).
Stereoi-somera föreningar, som icke
kunna erhålla olika symboler genom
F. i planet, tecknas på så sätt,
att atomernas lägen i rymden
åskådliggöras. Fig. 2 visar, hur de
stereoisomera formerna av en
förening med den generella formeln
b
l
a — C — c tecknas i form av
d
tetraedrar. — Mat em. F. kallas en
sådan matematisk likhet, som
gäller för vilka värden som helst
av de ingående bokstäverna, t. ex.
æ2 +62 + 2ab = (æ +&)2, till
skillnad från v i 11 k o r s e k
va-t i o n e r och numeriska
ekvationer, ss. ad -j- x = 2,
resp. 2 -|- 2 = 4. I vidsträcktare
mening kan en F. även vara en
allmänt gällande olikhet, t. ex.
a2 1 > 0 (> ”större än”).
Forme’ll, se F o r m a 1 -.
Formente’ra, se P i t y u s e r
-n a.
Forme’ra, giva form, bilda;
spetsa (en penna).
Forme’ring. 1. Det läge, som
Fig. 2. Konstitutionsformler för olika
stereoisomera former av en kemisk
förening.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
