Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Formalin ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
337
Formalin—Formel
338
kan överföra äggviteämnen,
gelatin o. d. till olöslig form och
begagnas därför i pappers- och
textilindustrin samt till ”härdning”
av gelatinhinnan på fotografiska
plåtar och films. Genom
konden-sation av F. med fenoler erhålles
bakelit (se d. o.). En del
föreningar av F. begagnas som
läkemedel, t. ex. u r o t r o p i n 1.
hexametylentetramin (mot
infektion i urinvägarna), och f. ö.
finner F. en mångsidig användning
inom färgämneskemin.
Formali’n, se
Formaide-h y d.
Formali’sm (av lat. fo’rma,
form), i allmän bemärkelse
ensidig hänsyn till livets former, dess
yttre lagar och regler, utan
tillbörligt beaktande av de
modifikationer däri, som av speciella
livsförhållanden kunna påkallas. F.
blir såtillvida likbetydande med
pedanteri. — Fil. I logisk (och
metafysisk) mening användes F.
ss. beteckning för en alltför
abstrakt L schematiserande
behandling av problemen, ävensom
för tomt spegelfäkteri. Inom
etiken betecknar F. en ståndpunkt,
som i likhet t. ex. med Kants
söker reducera det sedligas
problem till abstrakta formler L
pliktregler, utan tillbörlig
hänsyn till de konkreta
livsförhållandenas krav. Inom estetiken
betecknar man ss. F. en
ståndpunkt, vilken ss. R. Zimmermanns
(se d. o.) söker förklara det
skönhetsintryck, som ett konstverk
framkallar, enbart ur
förhållandet mellan konstverkets delar,
utan hänsyn till dessa delars
skönhetsvärde i och för sig. Jfr
Materialism. — Ped. Didaktisk
F. kallas en ståndpunkt, som
ensidigt söker tillgodose den formala
1. formella bildningens intressen,
m. a. o. icke ser det för
bild
ningen väsentliga uti själva
kunskapsinnehållet, utan i stället
finner detta ligga i en allmän
andlig skolning, övning och
träning. Studiernas bildningsvärd e
bedömes efter deras förmåga att
skänka ”tankegymnastik”. — Ss.
en pedagogisk ensidighet av
motsatt typ har den tyske pedagogen
F. W. D ö r p f e 1 d, f. 1824, d.
1S93, angivit didaktisk
materialism, vilken resulterar i
lärjungarnas överhopande med dött
min-nesmaterial och ytligt mångläseri.
— Formal i’st, person, som
fäster för stort avsende vid yttre
regler o. s. v. — F o r m a’ 1 i t e r,
nylat., vad formen beträffar,
formellt, uttryckligen. — F
orma 1 i t e’ t, vedertaget yttre
bruk, formsak.
Formalprincip, se
Reformationen.
Formalstadier (ty. B or
mal-stufen), pedagogisk term, som
avser undervisningens allmänna
planläggning och gång, införd av
Herbarts lärjunge Ziller (se
d. o.).
Formalvetenskaper,
beteckning för mera ”formella” (se
Form) vetenskaper, särskilt
logik och de matematiska
disciplinerna.
Forma’t, storlek och form på
en bok, ett papper o. d.
Bokformaten (folio, kvart, oktav, duodes
m. fl.) erhållas genom att
tryckarken vikas en, två, tre, fyra
1. flera gånger.
Formatio’n. Bot. Se
Växtgeografi. — Geol. Se
Geo-kronologi.
Formbröst, se Forma.
Fo’rmel (lat. fo’rmula),
mönster, föreskrift, för visst ändamål
föreskrivet 1. sammanställt
uttryck (t. ex. trollformel). — Kem.
Symbolisk beteckning för ett
ämnes sammansättning. Varje
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
