Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Forum privilegiatum ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
389
Forum privilegiatuni—Fosfor
390
i orten, ”där den döde bott eller
sin tjänst haft” (F. heredita’tis).
Åtskilliga andra speciella F.
finnas. Se vid. Forum p r i v i
-legiatum. — 3. I Stockholm
1914—23 utgiven liberal
tidskrift, grundad av Albert
Bonniers förlag och redigerad av T.
Segerstedt, från 1917 av A.
Blanck.
Fo’rum privilegia’tum, det
särskilda forum, som i st. f.
allmänt forum på grund av
privilegier tillkom vissa personer. I
Sverige var hovrätt tidigare i vissa
mål F. för frälsemän och deras
vederlikar (Sv. akad:s
ledamöter). I enlighet med beslut vid
urtima adelsmöte 1915 och 1916 års
liksdag upphävdes genom lag 24
mars 1916 de äldre
bestämmelserna, att hovrätten skulle döma
över tvister om arv efter
frälsemän, om förmynderskap för deras
barn och arvingar, som voro
frälse m. m.
Forward [få’ood], eng., främre
anfallsspelare i fotboll. Se B o 11
-spel.
Fo’rza, ital., styrka. — C o n
t u’ 11 a f o r z a,
föredragsbeteck-ning: med all kraft. — F o r
-z a’ n d o, utomordentlig
pointe-ring av en ton 1. ett ackord.
Foscari [få’sk-], Francesco,
f. 1372, d. 1457, doge i Venedig
från 1423, en av grundläggarna
av det venetianska väldet på det
norditalienska fastlandet. Genom
hans talrika krig mot italienska
grannstater försummades
Venedigs viktiga intressen i Levanten,
varför F. och hans son störtades
1457.
Foscolo [få’sk-], Ugo, f. 1778
på den grekiska ön Zante, d.
1827 i England, italiensk skald,
deltog ivrigt i sitt lands frihets^
strävanden, i vilkas tjänst han
ställde sin beundrade ode- och
sonettdiktning. Genom den
märkliga Wertherimitationen Ultime
lettere di Jacopo Ortis (1802)
blev F. banbrytare för
romantiken i Italien.
Fosfa’t, se Gödselmedel.
Fosfa’ter, se F o s f o r sp. 392.
Fosfaturi’ (av f osfa’t, och
grek. urei/n, låta sitt vatten),
grumling av urinen, orsakad av
att kalk och magnesiumfosfat
utfalla, när urinen blir alkalisk
(bör ej förväxlas med alkalisk
jäsning, se Urinstenar), t. ex.
vid magsyra, rikligt förtärande
av frukt och alkaliska
mineralvatten, ofta även vid neurasteni.
Fosfi’der, se Fosfor sp. 392.
Fosfi’n, se Fosfor sp. 391.
Fo’sfor (av grek. fo’sforos,
ljusbringare), till metalloiderna
hörande grundämne. Atomtecken
P, atomvikt 31. F. förekommer i
naturen som fosfat i en hel del
mineral, t. ex. fosforit, apatit,
wavellit, vivianit och struvit.
Apatit förekommer i de flesta
bergarter, och genom dessas
för-vittring får jorden den halt av
fosforsyra, som fordras för
bildandet av växternas
äggviteämnen. I djurens organism ingår F.
som kalciumfosfat i benstommen
och som organiska
fosforföreningar i t. ex. äggvita, muskel-,
hjärn-och nervsubstans. — I fritt
tillstånd framställdes F. först av
Brand (se d. o.) omkr. 1670. Gahn
visade 1769, att benaska till
största delen består av kalciumfosfat,
och Scheele framställde 1775 F.
ur detta ämne. Numera
fram-ställes F. ur trikalciumfosfat
(mineral 1. benaska), som
behandlas med svavelsyra, varvid
gips och primärt kalciumfosfat,
CaH4(P04)2, bildas. Det senare
övergår vid upphettning till
metafosfat, Ca(POs)2, ur vilket F.
framställes genom reduktion,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
