Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Franko, Ivan Jakovlevitj - Frankolinhöns - Franko-provensalska - Frankotecken - Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
467
Frankolinhöns—Frankrike (Läge och gränser) 468
v i t j, f. 1856, d. 1916, ukrainsk
skriftställare, bekant ss.
förkämpe för ukrainarnas nationella
självständighet och för
samhörigheten mellan ukrainarna på ömse
sidor om den förutvarande
ryskösterrikiska gränsen. 1895 utsågs
han till prof, i Lemberg men fick
ej tillträda befattningen, då han
tre gånger av politiska skäl
undergått fängelsestraff. F. blev
1898 redaktör för
Sjevtjenkosam-fundets i Lemberg tidskrift, vari
han publicerade bl. a. värdefulla
studier i ukrainsk
litteraturhistoria och folkpoesi. Han utgav
vidare skildringar av böndernas
och arbetarnas liv, särskilt i de
galiziska gruv- och oljedistrikten,
en historisk roman samt lyriska
dikter. F. översatte till ukrainska
bl. a. Goethes Faust och Dantes
Divina commedia.
Frankoli’nhöns, Francoli’nus,
ett släkte medelstora, ofta i vitt,
brunt och svart livligt färgade
Fasanfåglar med ett 50-tal
arter i Afrika och s.v. Asien.
Tar-ser med sporre. F. trivas bäst i
buskrika trakter och vistas mest
på marken, där även boet bygges.
Kunna dock med lätthet flyga
kortare sträckor. Leva oftast i
engifte men förekomma i mindre
flockar. Allätare. F r a n k o 1
i’-n e n, FrancoWnus vulga/ris, är
den enda art, som funnits i
Europa (Spanien, Italien,
Grekland) men utrotades där på
1800-t.
Franko-provensalska 1. m e
-delrhöneska dialektgruppen, romansk
dialektgrupp i v. Schweiz, s.
Franche-Comté, n. Dauphiné, Savojen och
ett litet stycke av n.v. Italien.
Frankotecken, se Franko.
Frankrike (”frankernas rike”,
fr. La Francc), republik,
omfattande v. delen av Mellan-Europa
och ön Korsika. 550,986 kvkm.
39,210,000 inv. Till F. höra
betydande områden utom Europa. —
Läge och gränser. F. är beläget
mellan Nordsjön och Engelska
kanalen i n.v., Biscayabukten i
v. och Medelhavet i s. I s.v.
skiljes det genom Pyrenéerna från
Spanien, i ö. genom Alperna från
Italien, genom Jurabergen från
Schweiz och genom Rhen fi ån
s. Baden. Endast i n.ö., mot
Rhen-Pfalz, Preussen,
Luxemburg och Belgien, saknas
mestadels naturlig gräns. — Landet
ligger (frånsett Korsika) mellan
42° 20’ och 51° 5’ n. br. samt
5° 9’ v. och 8° 14’ ö. 1. —
Kusterna äga en sammanlagd
längd av 3,120 km. Längst i n. är
kusten låg och delvis täckt av
flygsand. Mellan Sommes och
Seines estuarier utgöres kusten av
intill 100 m. höga kritklippor
(Les falaises). I Seinebukten
(Calvados) omväxla dynkedjor
med låga klippor. Västligare
märkes Cotentin (Normandiska
halvön) med udden Cap de la Hague.
Längst åt v. utskjuter i
Atlantiska oceanen halvön Bretagne
med klippiga, starkt
sönderskurna stränder (se R i a). I viken
mellan Bretagne och Cotentin
ligga de av granit uppbyggda
Normandiska 1. Kanalöarna
(brittiska) . I vikens innersta del, Mont
S:t Michelviken, stiger
skillnaden i vattenståndet vid ebb och
flod ända till 15 m. S. om
Bretagne märkes ön Belle-ile. I s.v.
utmed Biscayabukten är kusten
låg, sank och sandig, särskilt s.
om estuariet Gironde. Utefter den
här raka kusten löper en rad, i
medeltal 45—50 m. höga dyner
(de högsta i Europa), bakom
vilka grunda strandsjöar, étangs,
äro belägna. Franska
Medelhavskusten är i v., längs Lejon (Lion-)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
