Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
565
Fransk konst
566
rester bevarats i tempel (det s. k.
Maison carrée i Nimes, se ill. till
Byggnadskonst sp. 834),
amfiteatrar (bl. a. i Arles och
Orange, se ill. till dessa ord) och
akvedukter (se d. o.) samt i fynd
av stenskulpturer, metallarbeten
m. m. Men först sedan frankerna
under folkvandringstiden gjort
sig till landets herrar och
fullbordat den rasblandning, varur
den franska nationaliteten
framgått, skapas grundvalen för en i
egentlig mening fransk konst.
Med frankerna kommer ett
tillskott av folkvandringstidens (se
d. o. sp. 307) ornamentik, men
viktigare är det orientaliska
inflytande, som kommer med
kristendomen, och som blir
grundläggande för den k ar olin g i sk a
tidens konst. Denna omfattar
i överensstämmelse med de
politiska förhållandena till en början
såväl nuv. Frankrike som nuv.
Tyskland (jfr Tysk konst)
och är i främsta rummet
knuten till kyrkan. Den fornkristna
basilikan utvecklas under
orientaliskt inflytande på ett sätt, som
leder över till den romanska
stilen (jfr Basilika). Särskilt
betydelsefull blev i detta avseende
den nu förstörda Martinskyrkan
i Tours, där den för Frankrike
typiska korplanen med omgång
och från denna utstrålande
kapell utbildas. I klostrens hägn
uppblomstrar ett rikt,
färgmät-tat, ornamentalt stiliserande
manuskriptmåleri, vars främsta
skolor på fransk mark befinna sig i
Tours och Reims. Även en
storartad elfenbenskonst och
guldsmedskonst utvecklas under
karo-lingisk tid. — Den romanska
stilen, som är fullt färdig
omkr. 1050, når i Frankrike en
rikare utbildning än i något annat
land. Inom arkitekturen framträ-
Kyrkan Notre-Dame-la-Grande i
Poitiers.
da en mängd lokalskolor. 1 s.
Frankrike gör sig arvet från
antiken starkt gällande. Där
förhärskar den tunnvälvda
hall-kyrkotypen, som i sin rikaste
form visar sidoskepp med
empo-rer, ss. i Notre-Dame-du-Port
i Clermont-Ferrand (se ill. till d.
o.) och Saint-Sernin i Toulouse
(se ill. till d. o.). Egendomliga
för s.v. Frankrike äro de
kupol-täckta kyrkorna, av vilka den
märkligaste är den om
bysantinska förebilder erinrande
central-kyrkan Saint-Front i Périgueux
(se ill. till d. o.), men bland vilka
även finnas långhuskyrkor, ss.
katedralen i Angouléme (se ill.
till Byggnadskonst sp. 843).
De sydfranska kyrkorna äga
även en rikt utbildad
fasadarki-tektur (Notre-Dame-la-Grande i
Poitiers). I Burgund bilda först
den väldiga, numera förstörda
klosterkyrkan i Cluny (se ill. till
d. o.) och senare cisterciensordens
(se d. o.) kyrkor epok. De
sistnämnda leda genom sitt högt
utvecklade konstruktionssystem, i
vilket spetsbågen och kryssvalvet
tidigt komma till användning,
över till gotiken. Kryssvalvet är
även, jämte den geometriska
orna-mentiken, utmärkande för de nor-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
