Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
567
Fransk konst
568
Katedralen i Chartres. Västportalen.
mandiska kyrkorna, vilkas stil
genom den normandiska
erövringen spreds till England; till de
förnämsta höra Saint-Étienne och
Sainte-Trinité i Caen. — Den
skulptur, som smyckar de
romanska kyrkorna, når en
utomordentligt hög utveckling, i vilken
olika lokalskolor ävenledes göra
sig gällande. De stora
proven-salska portalkompositionerna i
Saint-Gilles (se ill. till d. o.) och
Saint-Trophime i Arles uppvisa
antikiserande drag, medan de
tou-lousanska (Toulouse; Moissac, se
ill. till Bildhuggarkonst
sp. 1522) och burgundiska
(Autun; Vézélay, se ill. till d. o.)
skolornas starkt stiliserade
figurteckning talar om bysantinskt
inflytande. Den franska
1100-tals-skulpturens huvudverk är dock
den redan på gränsen till gotiken
stående västportalen i Chartres,
vars raka och ännu något stela
kolonnstatyer äga en
utomordentlig monumentalitet (se även ill.
till Bildhuggarkonst sp.
1522). — Från 1100-t. äro även
de äldsta glasmålningarna (se d.
o.), vilkas rika färgverkan i
annat material och i mindre format
eftersträvas av den från Limoges
utgångna emaljkonsten (se d. o.).
— Gotiken (se d. o.)
framträder inom arkitekturen fullt
utbildad redan före 1100-t :s mitt.
Den är en nationell fransk
stilskapelse, och med den gör F. för
första gången en världshistoriskt
betydelsefull insats. Tidigast
utbildas den i Ile-de-France, där
koret till klosterkyrkan i
Saint-Denis står färdigt redan 1144.
Vid sidan därav äro katedralen i
Laon (se ill. till d. o.) och den
världsberömda Notre-Dame i
Paris (se ill. till d. o.) den
unggotiska stilens främsta skapelser.
Under 1200-t. utbildas höggotiken
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
