Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
571
Fransk konst
572
Maria och Elisabet. Detalj från
väst-portalen till katedralen i Reims.
till Bildlruggarkonst sp.
1523). Dramatiskt uttrycksfulla
äro skulpturerna i Bourges. I
apostlagestalterna i
Sainte-Cha-pelle (se ill. till
Bildhuggar-konst sp. 1523) framträder
redan den dekorativa stilisering
med onaturligt svängda linjer och
överrik drapering, som blir
betecknande för den senare
utvecklingen. Mot medeltidens slut gör
sig en allt starkare realism
gällande. Märklig är den skulptur,
soin omkr. 1400 skapas av
nederländska konstnärer i Burgund
(jfr Flamländsk konst
sp. 112). Jämte den
arkitektoniska skulpturen spela även
gravmonumenten en stor roll. —
Under 1300-t. blomstrade
fresko-måleriet särskilt i Avignon, där
en italiensk-fransk biandstil
framträder i de nyligen upptäckta
bildserierna i påveslottet. I n.
Frankrike, särskilt Burgund, gör
sig däremot ett mot medeltidens
slut allt starkare nederländskt
inflytande gällande. Glasmåleriet
utvecklar en praktfull
färgmosaik, stundom, t. ex. i
Sainte-Chapelle, av överväldigande
verkan. Även manuskriptmåleriet
fortsättes men har icke samma
nationella karaktär som förut.
— Renässansen tränger
först under Frans I (1515—47)
fullt igenom. Det skedde till stor
del genom italienska arkitekter,
konstnärer och hantverkare, som
trädde i tjänst hos konungen och
adeln, vilka nu efterträda kyrkan
som konstens främsta
uppdragsgivare. Kyrkobyggnaderna, som
under 1500-t:s förra del visa en
biandstil av gotik och renässans,
ss. koret till Saint-Pierre i Caen
(se ill. till d. o.), träda i
bakgrunden för slotten. Dessa
anla-des ännu ss. medeltidsborgar med
hörntorn och gårdar (se Borg
sp. 322), men enskilda partier
utformades i en renässansstil, som
inspirerats från Italien men dock
har en avgjort fransk karaktär.
De kungliga slotten i
Fontaine-bleau (se ill. till d. o.), i Blois,
med Frans I:s trappa, och
Cham-bord (se ill. till d. o.) samt
adelsslott som Chenonceaux företräda
Detalj av Yttersta domen, skulptur i
västportalen till katedralen i Bourges.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
