Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk konst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
573
Fransk konst
574
Chenonceaux,
ungrenässansen under Frans I.
Högrenässansens huvudverk äro
de äldre delarna av Louvre (se d.
o. och ill. till Byggnadskonst
sp. 858), av L e s c o t, och de
nu förstörda Tuilerierna i Paris,
av de L’ O r m e, vilka ha en
mera regelbunden
renässanskaraktär. Under 1500-t:s slut
framträder ett starkare italienskt
inflytande, som präglar
senrenässansen. Dess främsta
representanter äro konstnärsfamilien
Dn-c e r c e a u, som främst verkade
genom sina ornamentstick, och
de Brosse, som i fasaden till
Saint-Gervais (se ill. till de
B r o s s e) och Palais de
Luxem-bourg i Paris (se ill. till d. o.)
inleder en klassicistisk riktning.
— I skulptur och måleri gör sig
renässansen tidigare gällande än
i arkitekturen. I skulpturen
för-beredes den redan under 1400-t.
genom inflyttade italienska
konstnärer, L a u r a n a, M a z
-z o n i m. fl., och samtidigt skapar
Michel Colombe en
nationellt betonad övergångsstil. Efter
renässansens genombrott i
arkitekturen ställer sig
bildhuggar-konsten alltmer i dess tjänst och
får en starkt betonad dekorativ
karaktär. Den störste mästaren
är G o u j o n, som samarbetar
med Lescot vid Louvres
utsmyckning. Hans konst är
alltige
nom fransk och präglad av grace
och elegans. I hans spår följer
P i 1 o n. — Även målarkonsten
börjar redan under 1400-t.
tillägna sig renässansuppfattningen.
Den provensalska skolan med N
i-c o 1 a s Froment som ledande
mästare utvecklar en mild,
lysande kolorit. En djupare färg och
mera genomförd
rumskomposi-tion kännetecknar Amiensskolan
och dess ledare Simon M ar
-m i o n, men först Jean F o u
-q u e t, som var ledare för skolan
Slottet i Blois. Frans I:s trappa.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
