Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk-tyska kriget - Fransos - Fransyskan - Fransäs - Franz, Robert - Franzén, Frans Michael
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
615
Fransos—Franzén
616
Frans Michael Franzén. Litografi av
J. Cardon.
platsen. Där hade general
Bour-baki vid ett försök att undsätta
Belfort blivit slagen 15—17 jan.
vid Lisaine. Hans trupper drevos
in på schweiziskt område och
avväpnades. Belforts kapitulation
18 febr, medförde fientligheternas
slutliga upphörande. 26 febr, slöts
i Versailles en preliminär fred,
enl. vilken Frankrike skulle
avträda nästan hela Elsass och en
del av Lothringen (se
Elsass-Lothringen) samt betala 5
milliarder francs i
skadeersättning. Dessa villkor stadfästes i
freden i Frankfurt am Main 10
maj 1871. Dessförinnan hade
Bis-marcks plan på en närmare
sammanslutning mellan de nord- och
sydtyska staterna genomförts,
och tyska enhetsverket beseglats
genom konung Vilhelms
prokla-mering till tysk kejsare i
Versailles 18 jan. 1871.
Franso’s (mlty. französ av ffr.
frangois), föråldrat ord för
fransman; brukas nu snarast som
lindrigt skällsord. — Frans o’ser,
”franska sjukan”, äldre svensk
benämning på syfilis. — Av F.
adj. f r a n s y’ s k. — F r a n
-sysk visit, kort besök.
Fransyskan, ryggsteken å
bakre delen av länden på slaktad
oxe. T u n n a F. 1. enkelbiffen,
främre delen av ryggsteken. Jfr
Slakt.
Fransä’s (fr. contredanse
fran-gaise), urspr. en kontradans i ’/»
takt, vari deltagarna voro
uppställda i två led, damerna på ena
och herrarna på andra sidan.
Senare blev F. namn på en av ett
obestämt antal par sammansatt
kadrilj, dansad i fem turer.
Franz, Robert, f. 1815, d.
1892, tysk tonsättare;
komponerade c:a 300 sånger till lyriska
texter av Heine, Burns, Lenau
m. fl. Som romanskompositör
sättes han i jämnhöjd med Schubert,
Schumann och Brahms.
Franzén, Frans Michael,
f. 1772 i Uleåborg, d. 1847,
biskop, skald. Redan vid 13 år
student i Åbo, där han rönte
inflytande av Porthan, studerade han
sedan filosofi i Uppsala, där han
särskilt tog intryck av Höi jer, och
blev 1792 docent i Åbo. Hans
första poetiska alster anknyta till
Kellgrens senaste, subjektivt
präglade lyrik och stå liksom
denna i beroende av Milton (Till
Selma, Människans anlete m. fl.).
Den gamle knekten är vår första
mera betydande förromantiska
ballad. Efter 1793 inträder i F:s
produktion en paus, vilken räcker
till återkomsten från hans
utländska resa 1795—96, då han
skriver Sången öfver Creutz, en
storartad, i den svenska
litteraturens historia epokgörande dikt,
delvis inspirerad av Grays oden;
den prisbelönades 1797 av Sv.
akad. men blev föremål för en
sträng detaljkritik och trycktes
först efter en grundlig
omarbetning. 1798 blev F. prof, i Åbo i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
