Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fransk-tyska kriget
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
613
Fransk-tyska kriget
614
skulle garantera, att prinsen ej
heller framdeles antoge samma
kandidatur. Denna
garantifordran avvisades med bestämdhet,
om ock i mild form, 13 juli,
varefter kejsaren avböjde nya möten
med Benedetti. En rapport om
förhandlingarna avsändes samma
dag till Bismarck, som av
konungens eftergivna hållning
befarade ett diplomatiskt
nederlag för Preussen och därmed
följande svårigheter att förmå de
sydtyska staterna till den
närmare anslutning till Preussen, som
han eftersträvade. Rapporten,
den s. k. Emsdepeschen,
gav honom tillfälle att ge saken
en föi’ Preussens prestige mera
gynnsam vändning. Ett kort
meddelande om dess innehåll med
uteslutande av alla detaljer och
hållet i en form, som gav intryck av
en skarp brytning i Ems,
offentliggjordes. Franska regeringen,
som av tronkandidaturens
uppgivande ämnat göra en diplomatisk
seger, fann plötsligt franska
allmänheten i full vetskap om att
regeringen fordrat mer än den
kunnat genomdriva. Den kunde ej
längre åberopa någon diplomatisk
seger över Preussen och pressades
mer 1. mindre nödtvunget mot
kriget. — 19 juli överlämnades i
Berlin den dagen förut utfärdade
franska krigsförklaringen, men
den åtföljdes icke av något franskt
anfall, då armén icke var
stridsberedd, trots de försäkringar, som
på förhand givits av
krigsministern Leboeuf, nu stabschef vid den
av kejsar Napoleon
kommenderade Rhenarmén mellan Metz och
Saarbrücken. I stället blev det
tyskarna, som 4 aug. överskredo
Frankrikes gräns. Ledningen var
anförtrodd åt konung Vilhelms
stabschef, general Moltke.
Preussiska armén gick fram på tre
lin
jer. Högra flygeln utgjordes av
1: a armén under general v.
Stein-metz, centern av 2: a armén under
prins Friedrich Karl och vänstra
flygeln av 3: e armén under
kronprins Friedrich. Denne slog 6 aug.
general Mac Mahon vid Wörth.
Samtidigt besegrades general
Frossard vid Spichérn-Forbach,
varefter resten av franska
Rhenarmén drogs tillbaka till Metz
och ställdes under marskalk
Ba-zaines befäl. Då denne sökte
fortsätta reträtten mot Verdun, blev
han 18 aug. angripen vid
Grave-lotte-S:t Privat, kastad tillbaka
och innesluten i Metz. Under
tiden hade en ny fransk armé
bildats vid Chålons-sur-Marne under
Mac Mahon, som motvilligt gav
efter för kravet att undsätta
Ba-zaine i Metz. Vägen dit spärrades
emellertid av en nybildad armé
under befäl av sachsiske
kronprinsen, den s. k. 4:e 1.
Maas-armén, och den 3: e armén trängde
Mac Mahon norrut mot belgiska
gränsen, där han vid Sedan blev
slagen 1 sept. Vid kapitulationen
följande dag blev även kejsai-
Napoleon tillfångatagen. 3:e och 4:e
arméerna marscherade nu mot det
av general Trochu försvarade
Paris, som inneslöts 19 sept. Tack
vare Gambettas energiska
ansträngningar uppsattes s. om
Or-léans den s. k. 1: a republikanska
1. Loirearmén. Sedan Metz 27 okt.
kapitulerat, sändes Friedrich Karl
mot Loirearmén, som besegrades,
varefter Orléans besattes. En stor
fransk plan att genom flera
samtidiga anfall från olika håll driva
tyskarna tillbaka misslyckades
genom flera tyska segrar, bl. a.
vid S:t Quentin 19 jan. 1871 (se
Faidherbe). Efter
misslyckade utfall kapitulerade Paris 28
jan., och vapenvila ingicks, vilken
dock icke gällde ö. krigsskåde-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
